Evolutionsteori

Fossil

av Johan Karlsson

Saknas övergångsfossiler?

"Fossilen saknar mellanformer mellan grupperna. Djurtyper dyker upp fullt färdiga från början utan "halvfabrikat" innan." [G1]

"Det finns många vetenskapliga observationer som talar mot evolutionsteorin: (...) att de påstådda mellanformerna inte hittas i fossillagren (...)." [G2]

"[man] medger (...) [i läroboken Biologi för grundskolans högstadium. Försök & fakta, Gleerups 1988; red.anm.] först att man "bara i några fall har hittat tillräckligt långa serier av fossil från samma djurart" för att kunna visa "de olika djurgruppernas utveckling steg för steg." [G3]

"Enligt evolutionsläran är livet utvecklat i små steg från bakterien till människan. Därför borde livets historia, dokumenterad i fossil, innehålla dessa kontinuerliga sekvenser från det enklaste livet till det mer komplexa. Tvärtemot denna evolutionistiska förutsägelse uppvisar dock det fossila materialet grupper av organismer. En bläckfisk har alltid varit en bläckfisk, oavsett hur djupt vi gräver i berget. En sjöstjärna har alltid varit en sjöstjärna. Ett ryggsträngsdjur har alltid varit ett ryggsträngsdjur. Och så vidare för alla huvudgrupper av djur och växter. Under dessa huvudgrupper i det fossila materialet finns ingenting. Inga halva bläckfiskar, inga halva sjöstjärnor och inga halva ryggsträngsdjur. De av evolutionsläran förväntade sekvenserna mellan huvudgrupper av organismer fullständigt skriker med sin frånvaro." [G4]

Svar

Vid en noggrann granskning av tillgängliga fossil visar det sig att det finns oräkneliga fossil av övergångsformer, på alla taxonomiska nivåer. (figur 1) [#1] [#2] Skälet till att man "bara i några fall har hittat tillräckligt långa serier av fossil från samma djurart"[G3] beror på att sannolikheten att bli fossiliserad är mycket liten. Först och främst kan endast omkring 15 % av alla bergarter bevara fossil. För det andra måste den döde organismen brytas ned utan att exponeras för syre eller begravas i sediment där det går att lämna avtryck. Fossilet måste därefter behålla en identifierbar form i tiotals- eller hundratals miljoner år för att slutligen bli återfunna av oss. Detta betyder att man inte kan förvänta sig en fullständigt komplett kedja av fossil, utan det blir nödvändigtvis vissa luckor. Och att så mycket av livets utveckling på jorden ändå kunnat rekonstrueras är en bravad.[#3] Man bör också notera att alla arter, även utdöda, klassificeras enligt Linnés system, vilket inte lämnar något utrymme för intermediära former. Detta tenderar att dölja utvecklingskedjornas kontinuitet.[#4] [E1] [V1] [Ö1] [Ö2]

Noter

[#1] Faktum är att alla arter, som givit upphov till avkomma, utgör en "övergångsform" mellan dåtida och framtida arter.

[#2] R. J. Cuffey ger en tabell med ungefär 200 övergångsfossil i boken Science and Creationism. Geologen Arthur Strahler diskuterar ytterligare ett antal, inklusive hela kedjan invertebrater >> fiskar >> groddjur >> kräldjur >> däggdjur i boken Science and Earth History: The Evolution/Creation Controversy.

[#3] Över 99,9% av alla levande organismer kommer att komposteras ner till ingenting!

[#4] Till och med kreationisterna bakom CreationWiki tar avstånd från detta påstående.

Figur 1: En fossilkedja som är anmärkningsvärt komplett är övergången från kräldjur till däggdjur. Bland annat kan man följa den gradvisa utvecklingen från kräldjurskäke ("reptiles") till däggdjurskäke ("mammals"), inklusive övergångsformer med båda typerna av käkled fungerande i tandem ("mammal-like reptiles"). (Image courtesy Evolution and the Fossil Record, page 21, © 2001 American Geological Institute.)

Utgör "hästserien" en klar utvecklingsserie från en primitiv häst till den moderna hästen?

"Hästens förmodade utveckling från eohippus (för ca 60 miljoner år sedan) till den moderna hästen antas har gått via några "mellan-former" och tas alltså som kan-ske det viktigaste beviset för evolution. (...) Utgör nu dessa hästar en klar utvecklingsserie från en primitiv häst till den moderna komplicerade hästen? Svaret är återigen nej! Det finns flera detaljer som bör lyftas fram här. T.ex. är 'utvecklingen' från fyra tår till en tillbakabildning från det mera komplicerade till det enklare (förutsatt att det verkligen är en fråga om en 'utveckling'). Man vet att också i dag föds det ibland hästar med flera tår."[G3]

Svar

Hästserien (figur 2) är en nästan komplett samling fossil,[#5] från det tidiga Eocen till nutid (ett tidsintervall på ungefär 60 miljoner år), och utgör ett av de absolut bästa exemplen på ett fylogenetiskt träd. Dock är det viktigt att notera att även om medlemmarna i hästserien är släkt med varandra finns det inte några belägg för att de är avkomlingar i direkt nedstigande led. Om ett fossil är en direkt föregångare till dagens moderna hästar är irrelevant. Fossilserien uppmålar en bild av det fylogenetiska trädet och indikerar en viss riktning på utvecklingen av hästen från Hyracotherium till Equus (den moderna hästen).[#6] [#7] [E2] [W1]

Noter

[#5] Serien består av tolv släkten samt flera hundra arter.

[#6] Så här beskrivs Thomas Henry Huxleys möte med Othniel Charles Marsh (1876) av William Irvine i Apa eller ängel: Kontroversen om Darwinismen: "Marsh hade kört fram med sina förhistoriska hästar först efter någon tvekan, då de inte passade in i Huxleys offentligjorda teorier. Men Huxley skulle inom kort hålla en föreläsning i ämnet i New York och han måste få del av Marshs fakta. Han var dem vuxen. Punk för punkt, ben för ben diskuterade de två männen tillbaka genom hästsläktets historia. Och nu fick metodikens apostel en lektion i metodologi av sin provinsiella kollega. Gång på gång begärde Huxley bevis, och varje gång bad Marsh helt enkelt sin assistent gå efter låda nummer så och så. Rätt ben tycks alltid illustrera rätt punkt i resonemanget. – Ni måste vara trollkarl, utbrast Huxley till sist. Vad jag än vill ha, så kan ni trolla fram det. Efter två dagar kapitulerade han. Hästen, som var okänd för Nya världen när Columbus landsteg, hade faktiskt snarare haft sitt ursprung där än i Gamla världen. Den hade utvecklats från ett litet fyrtåigt djur till det stor hovdjur vi nu känner. Men om man får tro Marsh så var hans egen upptäckt mindre anmärkningsvärd än den storsinthet med vilken Huxley erkände den. Huxley var tacksam mot Marsh för en intellektuell, ja, ännu mer för en moralisk välgärning. Nu kunde han äntligen tro på evolutionen med gott samvete; han hade de yttersta bevis som han intensivt samvetsgranna natur så länge begärt. 'Ingen samling som hittills sammanbragts', skrev han kort efteråt, 'går upp mot professor Marshs när det gäller fullständigheten hos den beviskedja genom vilka vissa existerande däggdjur förknippas med sina för-tertiära förfäder'." [Ö3]

[#7] Mer om hästens utveckling kan man läsa om i Stephen Jay Goulds utmärkta essäsamling Life's Grandeur: The Spread of Excellence from Plato to Darwin: "Evolution, to us, is a linear series of creatures getting bigger, fancier, or at least better adapted to local environments. When groups are truly succesful, and their tree contains numerous branches, all prospering at once, we can designate no preferred pathway – and we therefore have no convention for depicting, or even (really) for conceiving, their evolution. But when an evolutionary bush has been so pruned by extinction that only one lineage survives – a twig from an earlier arborescence, a sliver of former copiousness – then we can fool ourselves into viewing this tiny remnant as a unique culmination. We either forget that other pathways to extinct lineages once existed, or we scorn them as 'dead ends' – irrelevant side branches from a supposed main trunk. We then bring forth our conceptual stemroller to straigthen out the little path from the surviving twig to the ancestral stock – and, finally, with the positive spin of a consummate evolutionary trendmaker, we praise the progress of horses. Many classic 'trends' of evolution are stories of such unsucceful groups – tress pruned to single twigs, then falsely viewed as culminations rather than lingering vestiges of former robustness. We cannot grasp the irony of life's little joke until we recognize the primacy of variation within complete systems, and the derivative nature of abstractions or exemplars chosen to represent this varied totality. The full evolutionary bush of horses is a complete system; the steamrolled 'line' from Hyracotherium to Equus is one labyrinthine path among many, with no special claim beyond the fortuity of barely continued existence.(...) The lineage of Hyrachotherium to Equus represent only one pathway through a very elaborate bush of evolution that waxed and waned in a remakarbly complex pattern through the last 55 million years. This particular pathway cannot be interpreted as a summary of the bush; or as an epitome of the larger story; or, in any legitimate sense, as a central tendency in equine evolution. We have choosen this little sample of totality for one reason alone: Equus is the only living genus of horses, and therefore the only moderna animal that can serve as an endpoint for a series. If you are committed to depicting the evolution of any living group as a single pathway from an ancestral point to an item of current glory, then I suppose that the story must be told in this conventional way. But when we consider more comprehensive models of evolution, we must call such pictures into question." [Ö4]

Figur 2: Hästens utveckling från Hyracotherium till Equus. Observera att figuren endast visar det dominerande släktet under respektive tidsepok.

Motbevisar den kambriska explosionen evolutionsteorin?

"Huvudgrupperna av djur och växter dyker upp plötsligt och samtidigt i ett bergslager som heter kambrium. Under kambrium – i prekambrium – finns mycket få fossil och de som finns är encelliga och relativt enkla, typ bakterier och alger. Det komplexa livet uppenbarar sig alltså helt utan evolutionära föregångare. Det bara finns där, fullt ”utvecklat” från början. Trenden är så tydlig att kambriska explosionen också brukar kallas för biologins big bang. Och de organismer som uppträder plötsligt i kambrium är ingalunda enkla och okomplicerade. Den idag utdöda trilobiten hade t.ex. skal, segmenterad kropp, muskler, andningssystem, nervsystem, sammansatta ögon (de mest komplexa någonsin?) samt hjärta och blodcirkulationssystem. Alla dessa komplexa organ dyker upp fullt färdiga i det fossila materialet och utan föregående halvfabrikat. Ingen evolution så långt ögat når." [G4]

Svar

Den "kambriska explosionen" är en "plötslig" (= 5 – 40 miljoner år!), mycket kraftig ökning av antalet fossil i kambriska sediment (540-500 miljoner år sedan) jämfört med äldre lager.(figur 3) Explosionen är dock i huvudsak en illusion som beror på att större organismer med hårda delar tidigare, d.v.s. under Ediacarian, inte förekom i någon större omfattning. Dessa organismer efterlämnade därför bara undantagsvis fossil.(figur 4) [#8] [T1] [V1] [W2] [W3] [W4] [Ö2] [Ö4]

Noter

[#8] Ett litet utdrag ur Stephen Jay Goulds utmärkta essäsamling Flamingons leende: "För omkring 570 miljoner år sedan inleddes vår moderna fossila historia med den största av alla geologiska smällar – den kambriska explosionen. Inom några få årmiljoner hade nästan alla de största grupperna av ryggradsdjur med hårda delar gjort sitt första framträdande som fossil. Under nästan tre miljarder år innan dess hade livet i stort sett bestått av långa sekvenser av bakterier och blågröna alger. Men den fossila historien om det tidiga livet innehåller faktiskt ett viktigt undantag, även om det kom i sista minuten. Denna den så kallade ediacara faunan – uppkallad efter den förnämsta australiska fyndplatsen – upptäcktes i Australien men är numera känd över hela världen. I berg som bildats alldeles före den kambriska explosionen hittar vi tämligen mångformiga samlingar av medelstora till stora (upp till en meter långa) mjukkroppade och grundvattenlevande marina evertebrater." [Ö5]


(A)	(B)	(C)
Figur 3: Exempel på Kambrisk fauna: (A) Hallucigenia sparsa (Den brittiska paleontologen Simon Conway Morris döpte djuret till Hallucigenia då det påminde om någonting han sett under en knarktripp!), (B) Marella splendens och (C) Asaphiscus wheeleri.


(A)	(B)	(C)
Figur 4: Nya fynd har visat att faunan under Ediacarian var både rik och varierad. På bilderna: (A) Dickinsonia costata, (B) Charnia spun och (C) Spriggina flounensi.

Referenser

EvoWiki

[E1] Transitional fossils are lacking, EvoWiki (2007-03-27)

[E2] Horse fossils don't show evolution, EvoWiki (2006-10-16)

Genesis FAQ

[G1] A. Gärdeborn, Vad anser ni talar mest mot evolutionsteorin?, Genesis FAQ (2006-09-13)

[G2] P. Annala, Om det skulle bevisas med 100% säkerhet t.ex. att jorden är mycket äldre än 10000 år, skulle ni ändå hålla fast vid att den inte är det?, Genesis FAQ (2006-09-17)

[G3] V. Annala, I böcker kan man hitta nästan kompletta utvecklingen för hästen. Vad säger ni om det?, Genesis FAQ (2006-09-12)

[G4] A. Gärdeborn, Bästa argumenten mot evolutionsläran, Genesis FAQ (2007-12-31)

Talk Origins

[T1] The Cambrian explosion shows all kinds of life appearing suddenly, Talk Origins (2007-09-02)

VoF

[V1] S. Johansson, Är kreationismen vetenskapligt hållbar?, Folkvett nr. 1/1993

Wikipedia

[W1] Evidence for evolution, Wikipedia (2006-10-09)

[W2] Cambrian explosion, Wikipedia (2007-09-08)

[W3] Ediacaran biota, Wikipedia (2007-09-03)

[W4] Simon Conway Morris, Wikipedia (2007-09-06)

Övrigt

[Ö1] B. Bryson, En kortfattad historik över nästan allting, Fahrenheit (2003)

[Ö2] Compact 99, Bonnier Lexikon

[Ö3] W. Irvine, Apa eller ängel: Kontroversen om Darwinismen,, Natur och Kultur (1955)

[Ö4] S. J. Gould, Life's Grandeur: The Spread of Excellence from Plato to Darwin, Vintage (1992)

[Ö5] S. J. Gould, Flamingons leende, Ordfronts förlag (1989)

Bilder

Figur 2: Evolution of the horse, Wikimedia Commons (2006-12-21)
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

Figur 3:A: Scorpion451, Hallucigenia sparsa, Wikipedia (2007-09-02)
This work is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License.

Figur 3:B: Verisimilus, Marrella splendens, Wikimedia Commons (2007-11-09)
This file is licensed under Creative Commons Attribution 2.5 License. In short: you are free to distribute and modify the file as long as you attribute its author(s) or licensor(s).

Figur 3:C: Asaphiscus wheeleri, Wikimedia Commons (2007-09-02)
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

Figur 4:A: Dickinsonia Costata, Wikimedia Commons (2007-09-02)
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

Figur 4:B: Charnia spun, Wikimedia Commons (2007-09-02)
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

Figur 4:C: Spriggina flounensis, Wikimedia Commons (2007-09-02)
Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

/Johan Karlsson

Tillbaka