Anders Hesselbom

Evolutionsteori

Följande text publicerades ursprunglingen 11/3 2011 (med senare tillägg) på evolutionsteori.se (online 2007-2022), som under de sista åren i drift hade över 1000 besök varje dag.

Vad är vetenskap?

Denna sida ger en kort introduktion till begreppen evolution, evolutionsteori och vetenskaplig teori.

Vad är evolution?

Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras. Anpassningen inträffar över generationer och leder till att arter blir bättre anpassade till den miljö de lever i. All mångfald bland livet på jorden har skapats genom små förändringar i många steg. Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.

En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad replikering av en DNA-sekvens. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.

Evolution är inte bara tid och slump. En ny individ, oavsett art, är inte en identisk kopia av någon annan individ. Förändring är ett biologiskt faktum. Andra exempel på fakta är att antalet individer ökar, och att resurserna på området där individerna finns, är begränsade. Detta ger konkurrens. Förändring och konkurrens är de viktigaste komponenterna i det naturliga urvalet. De bästa individerna får föra sitt arvsanlag vidare. Alltså, förändring + konkurrens = utveckling.

Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution.

Vad är en vetenskaplig teori?

En vetenskaplig teori är en förklaringsmodell för ett naturligt eller socialt fenomen. En vetenskaplig teori stöds av fakta och evidens.

Ordet teori kan i dagligt tal betyda "uppskattning" eller "gissning", men detta får inte förväxlas med en vetenskaplig teori. Evolutionsteorin är alltså inte en gissning på hur evolution fungerar, utan en väl underbyggd förklaringsmodell.

Det som påstås i en vetenskaplig teori, ska kunna bevisas om det krävs.

En vetenskaplig teori ska kunna motbevisas (falsifieras). Om en teori hävdar att något inte kan inträffa, och detta inträffar, har teorin falsifierats. Ett försök att falsifiera en vetenskaplig teori, resulterar antingen i att teorin blir falsifierad, eller ytterligare bekräftad. Om en teori blir falsifierad måste insamlad data tolkas på ett nytt sätt.

Vad är evolutionsteorin?

Evolutionsteorin är en vetenskaplig teori som förklarar evolutionen. Evolutionsteorin härstammar från Charles Darwins teori om det naturliga urvalet, som gick ut på att de bäst anpassade individerna har störst chans att överleva och föra sitt arvsanlag vidare till framtida generationer. Evolutionsteorin säger att detta är en viktig orsak till evolutionen. Idag studerar man även evolution och olika arters släktskap på molekylär nivå, tack vare den ökade kunskapen om genernas uppbyggnad och DNA.

Evidensläget

Evolutionsteorin är välbevisad och praktiskt användbar, skapelsehypotesen saknar evidens, och föreställningen om att arter har ett övernaturligt ursprung, är oanvändbar.

Vad kan falsifiera evolutionsteorin?

Det finns flera saker som kan falsifiera evolutionsteorin.

Statiska fossilfynd: Skulle fossila fynd visa att arter inte utvecklats genom årtusenden, skulle inte evolutionsteorin stämma. Själva fenomenet evolution är det som evolutionsteorin kretsar kring.

En art har egenskaper från två eller flera grenar på arternas släktträd (chimaria): Exempel: Både en spindel och en människa har ögon. Spindelns och människans närmaste gemensamma släkting hade inte ögon såsom de ser ut och fungerar idag; de båda har utvecklat sina ögon oberoende av varandra. Det skulle vara enormt problem för evolutionsteorin om spindeln och människan utvecklade likadana ögon efter så många generationers oberoende utveckling. Enligt evolutionsteorin kan inte kentaurer eller sjöjungfrur finnas, av denna anledning.

En barriär som förhindrar mutation i flera led: Intelligent design-rörelsen pratar om mikroevolution och makroevolution, och att det finns någon oupptäckt barriär som gör makroevolution omöjlig. Skulle det visa sig att detta inte är struntprat, skulle evolutionsteorin inte stämma alls, eftersom darwinistisk evolution bl.a. innebär att små förändringar över tid ackumulerar till stora förändringar.

Observation av kreationism: Evolutionsteorin menar att utveckling sker genom naturligt urval och förändring över tid. Skulle artbildning genom kreation observeras, skulle evolutionsteorin falsifieras.

Evidens

Skapelsetro kommer inte från evidens, men när skapelsetroende vill att kreationism ska ha samma status i utbildningsväsendet som evolutionsteori - fundamentet inom biologi - brukar förekomsten av vetenskapliga evidens hävdas. Och listor över påstådda evidens för skapelse finns, men de innehåller sällan evidens. Snarare resonemang i stil med "musik finns, alltså finns gud, alltså är vi handgripligen skapade, inte evolverade", vilket givetvis inte är evidens i någon vetenskaplig bemärkelse. Låt oss titta på evidensläget.

Evidens för att arterna har utvecklats från gemensamt ursprung

1. Redundant DNA-kodning och genetisk homologi
• Släktskap mellan arter kan identifieras genom likheter i proteiner på molekylär nivå, och strukturer som blivit redundanta kan fortfarande vara ärftliga. Detta påvisar att olika arter är besläktade på olika avlägset håll.
• Potential falsifiering: DNA-kodningen för dessa proteiner har radikalt olika uppgifter hos de olika arterna.
• Källa: 29+ Evidences for Macroevolution - The Scientific Case for Common Descent, Prediction 4.2: DNA coding redundancy
• Bevisvärdet är mycket starkt.
2. Rudimentära organ och morfologik homologi
• Förändring förväntas ske i små steg, och ett organ som inte längre behövs, kommer inte längre premieras av evolutionen, och kommer därför att successivt försvinna. Dessa organ fyller inte längre den funktion som ledde till att de premierades av evolutionen (t.ex. människans visdomständer), och ibland ingen funktion alls (mullvadens ögon).
• Potential falsifiering: Avsaknad av känd funktion för organet hos en tidigare släkting.
• Källa: Rudiment (Wikipedia), Rudimentary Organs (New York University)
• Bevisvärdet är svagt.
• Mer läsning: Rudimentära organ (Johan Karlsson)
3. Rörlig fossil databas
• Fossil av olika arter dateras till olika tidsåldrar. Detta påvisar att arter förändras över tid. Datering och zootomi kan placera ett fossil mellan två existerande, vilket visar att livet på jorden har förändrats över tid.
• Potential falsifiering: Fossil som daterats till olika åldrar ser lika dana ut, som t.ex. ett modernt däggdjur från devon.
• Källa: Taxonomy, Transitional Forms, and the Fossil Record (Keith B. Miller)
• Beviset är starkt.
• Mer läsning: Fossil (Johan Karlsson)

Kommentarer om påstådda bevis för att arterna har utvecklats från gemensamt ursprung

Ungjordskreationister betraktar inte evolutionsteori som basen inom biologi, utan som en tvärvetenskaplig teori som innefattar kosmologi, geologi, och mycket annat. Därför kan man ibland höra påståendet att "evolutionister" anser att jorden är 4,5 miljarder år gammal, när det i själva verket handlar om geovetenskap.

Evidens för att arterna är skapade i sin nuvarande form

Inga speciella positiva evidens finns publicerade.

Kommentarer om påstådda bevis för att arterna är skapade i sin nuvarande form

1. Saknade övergånsfossil
• Om evolutionsteorin är korrekt finns övergångsfossil, men övergångsfossil saknas.
• Felaktigt, eftersom detta är ett argument mot evolution, inte för skapelse. Felaktigt, eftersom övergångsfossil finns. Eftersom arterna är i rörelse (små steg från generation till generation) är alla fossil övergångsfossil. Det man brukar lyfta fram som övergångsfossil är fossil som placeras mellan fossil av välkända arter.

Slutsats om evidensläget

Evolutionsteorin är vetenskaplig konsensus, och argumentet att skapelsetro hör hemma inom utbildningsväsendet eftersom skapelsetro har evidensläget på sin sida, är alltså ett felaktigt argument. När vi summerar bevisen ser vi att den som följer bevisen, inte är skapelsetroende. Skapelsetro har andra orsaker.

*** GEMENSAM DESIGN, GEMENSAM DESIGNER? ***

Vilka slutsatser kan man dra av att samma design förekommer mer än en gång i naturen? Argumentet att två organismers likheter i arvsmassan inte säger något om släktskap, endast att de har samma designer, är ett argument som förmodligen härstammar från en kreationistisk tankesmedja, och användes flitigt av evangelisten Kent Hovind i början av 2000-talet.

Hovind liknade arter med broar och argumentet gick ut på att olika broar ser ungefär lika dana ut, därför att det är samma person som har designat de olika broarna. Överfört till biologin, skulle argumentet alltså påvisa att anledningen till att olika arter ser ganska lika ut, såsom olika fåglar, är att de har samma designer. Argumentet som kort heter "gemensam design, gemensam designer" bygger på en analogi som inte går ihop alls, och även om den skulle göra det, går det inte att överföra till biologin eftersom arkitektur och biologiska organismer har så pass olika livscykler.

Varför är analogin felaktig? Broar är inte självreplikerande, och även en kreationist erkänner att organismer självreplikeras. Vissa kreationister erkänner även att organismer replikeras med modifikation, och kallar detta för mikroevolution. Förklaringen till varför det finns organismer som i princip ser lika dana ut, t.ex. alla människor, är som bekant att dessa självreplikeras, alltså skapar kopior av sig själva. Broarna som ser ungefär lika dana ut, är designade av olika personer som sneglar på varandras lösningar. Det är inte samme designer som designat alla broar. Och paradoxalt nog, när två broar har en fundamentalt olik design, kan det mycket väl vara samma designer. Likheter indikerar alltså inte samma designer ens i verkligheten.

Överört till biologin blir detta ett polyteistiskt argument, vilket i sin tur strider mot det första budordet, och därför borde argumentet vara ett problem för kristna. För den logiska konsekvensen av att gemensam design betyder gemensam designer (t.ex. olika fåglars vingar) skulle vara att en icke gemensam design då betyder icke gemensam designer (t.ex. insektsvingar och fladdermusvingar). För vad skulle annars "gemensam design, gemensam designer" betyda? Är man inte beredd att ta de logiska konsekvenserna av det argumentet, säg då bara "gemensam designer oavsett design". Men då har man inte ens börjat med att hitta förklaringen till likheterna mellan olika organismer i naturen. Bland de nya problemen man dessutom får på halsen är att ett faderskapstest inte längre kan betraktas som ett pålitligt test för att säkerställa eller avfärda släktskap. Det reduceras till ett test som visar huruvida det verkligen är samme designer som skapat de två individerna, eller om det är två övernaturliga designers som kanske är nära vänner, som skapat var sin individ. Enligt argumentet skulle ju likhet betyda samme designer.

Den moderna vetenskapen litar på att man kan säkerställa släktskap genom att titta på likheter i arvsmassan, och att de gemensamma lösningar som man t.ex. hittar hos alla däggdjur (amningen) beror på att alla däggdjur har en gemensam förfader som levde för flera miljoner år sedan, och som ammade sina telningar. Tvärt om, att trollsländans och duvans vingar inte bygger på samma design, beror på att duvans och trollsländans närmsta gemensamma släkting, inte hade några vingar. Argumentet "samma design, samma designer" är alltså inte bara felaktigt, det är även kontraproduktivt för kristna kreationister. Ändå har argumentet senast använts av Intelligent Desing-rörelsens Discovery Institute i en debatt så sent som 2009, och det används flitigt av unga kreationister i debatter på nätet. När kreationistiska tankesmedjor väl levererat en dogm, är det aldrig de själva som hittar bristerna i deras resonemang - de är inte självkorrigerande på samma sätt som vetenskapen är. Och den andra sidan, har inte riktigt samma inflytande på de unga kreationistiska debattörerna på nätet - de är ju fienden i debatten.

*** BEVISAR LIKNANDE DNA SLÄKTSKAP? ***

Ett argument som cirkulerar bland dem som misstror evolutionsteorin är att olika arters likheter i DNA, lika gärna skulle kunna bevisa att vi har gemensam skapare som att vi har en avlägsen gemensam biologisk släkting. Alltså skulle man inte kunna säga att likheter i DNA är bevis för släktskap. Detta skulle kunna vara sant, men det rimmar inte med vad vi ser.

Tänk dig en man med genuppsättning A som skaffar barn med en kvinna med genuppsättning B. Detta ger oss ett barn med genuppsättning C som består av väldigt mycket av A och B. Man kan rent av titta på barnets DNA och faderns DNA för att avgöra om fadern verkligen är den biologiska fadern - ett faderskapstest.

Om vi antar att likheter inte säger något om släktskap, så står vi utan förklaring till varför ett barn är mer lik sina föräldrar än vad kusinskaran som barnet ingår i är lik sina gemensamma far- eller morföräldrar. Men tvärt om, om vi erkänner att DNA går i arv, så förstår vi varför vi är mer lika våra nära släktingar och mindre lika våra avlägsna släktingar, som t.ex. schimpansen. Schimpansens och människans gemensamma förfader var varken en schimpans eller en människa, och levde för miljoner år sedan.

Så om man säger att likheter i DNA lika gärna kan bero på att arterna har en gemensam skapare, så tar man inte hänsyn till de observationer vi idag har att tillgå.

*** JORDENS ÅLDER? ***

Kreationister brukar vara försiktiga när de väljer sina debatter. Oavsett om man tror på en ung jord och att skapelsen gick till så som det beskrivs i Första Mosebok, finns en kompromissvilja på allt utom att Gud har en roll i vår existens. Kreationister som Michael Behe accepterar till och med ett gemensamt ursprung, alltså vetenskapens påstådda släktskap mellan bananer och människor (till skillnad från andra tongivande kreationister som t.ex. Kent Hovind). Behe skohornar in Gud i vetenskapen genom att peka ut specifika detaljer som naturliga processer inte kan hantera, som därför måste vara handgripligen skapade av Gud. Detta är Behes argument om irreducerbar komplexitet, ett argument som du hittar i kategorin av komplexitetsargument. Komplexitetargument kan ofta härledas tillbaka till den kristna filosofen William Paley, upphovsmannen bakom urmakaranalogin. Paley menade att förekomsten av en klocka indikerar förekomsten av en urmakare, och att detta går att överföra på människan, så att människans förekomst indikerar förekomsten av en människoskapare - och den som läst bibeln känner till en lämplig kandidat. Jahve.

Utåt sett är man försiktig, men internt predikar man ohämmat, t.ex. för sina barn. Och det är här frågan om t.ex. jordens ålder aktualiseras. När den nya generationen konfronteras med en omvärld som inte alls accepterar att människan är ett hantverk, och att detta hantverk inte alls skulle vara utfört för 6000 år sedan, får man en ny kontakt med en konflikt som tidigare skötts av föräldrarna. Den äldre generationen av kreationister har haft gott om tid på sig att vänja sig med att de lever i en gudlös värld som felaktigt påstår att jorden är 4,5 miljarder år gammal, men den nya generationen har levt i en värld där det hangripliga skapandet och den unga jorden är en självklarhet. De ser inte gärna mellan fingrarna på att något annat påstås, och det kommer att kräva några debatter innan de slår sig till ro med insikten att alla inte delar sin världsbild. Extra provokativt blir det om någon som säger sig vara kristen, inte ger medhåll om en ung jord.

Argumenten som levereras av de unga kreationisterna går inte av för hackor. Förmodligen presenterar unga kreationister de argument som de själva utsätts för. Låt oss titta på några exempel på argument. Jag kan inte svara på vilket sätt som är det bästa att bemöta dessa, men för att kunna hitta dit måste man veta varför argumenten är felaktiga.

Skeppsbrottsanalogin går ut på att illustrera att där fler datum finns att välja på, måste det yngsta datumet vara det man väljer. Tänk dig att du hittar ett skeppsvrak, och i vraket finns massor av pengar. Om du vill veta när skeppet sjönk, kan du titta på dateringen på mynten, och konstatera att det yngsta myntet måste redan ha varit präglat när skeppet sjönk, därför inträffade skeppsbrottet åtminstone strax efter datumet för det yngsta myntet. Analogin används för att förklara att om man har olika mätmetoder på en ålder, är det den yngsta som måste väljas. Analogin haltar av två anledningar. För det första är mynten inte olika mätmetoder, utan en mätmetod. För det andra blir analogin mer korrekt om man ställer frågan hur länge mynt har funnits. Då måste det äldsta väljas. Det rimmar bättre med frågan om hur länge jorden har funnits.

Månen avlägsnar sig från jorden i en sådan hastighet att det utesluter en ålder högre än 1,5 miljarder år. Detta är ett lustigt argument, för det spelar inte kreationisten i händerna. Det finns ingen logisk slutsats som går från detta till slutsatsen att Gud skapade människan. Eller att jorden skulle vara 6000 år gammal. Detta skapar snarare ett nytt problem, eftersom det visar på hur kreationister betraktar den vedertagna vetenskapen som en konspiration mot Gud. Föreställningen att vetenskapsmän är mindre vetande personer med en agenda att få sina föreställningar bekräftade, brukar också lysa igenom. Sakfrågan då? Månen går i en spiralbana runt jorden, med större och större radie för varje år. Om du följer månens omloppsbana bakåt i tiden, skulle jorden och månen kolliderat för 2 miljarder år sedan. Problemet med detta argument, är om månens hastighet bort från jorden beräknas öka, skulle avståndet vara fullt acceptabelt även för 4,5 miljarder år sedan, vilket K. S. Hansen föreslår i tidsskriften Reviews of Geophysics and Space Physics nr 3, 1982.

Det finns liknande argument som hanterar förhållandet mellan solen och jorden (används av bl.a. Kent Hovind) som skulle begränsa jordens ålder till en halv miljard år, men det faller på samma grund.

Mitt påstående om månen är peer reviewat, och alltså korrekt. Om en slutsats förekommer i en artikel som klarat en peer review, är inte det en garanti för att det är den slutgiltiga lösningen på problemet. Notera att det skulle innebära att Hansens motargument då absolut skulle gälla. Dessutom, om något verkligen är peer reviewat, finns det ett namn på en journal, t.ex. Reviews of Geophysics and Space Physics. På nätet har dessa magasin databaser över artiklar, så om inte artikeln alltid kan läsas, kan man kontrollera att artikeln som hänvisas till faktiskt är peer reviewad, och om sammanfattningen av artikeln är relevant.

Men Journal of Creation har peer reviewing, och de säger att jorden är ung, alltså är jorden ung. Ett påstående blir inte sant för att det förekommer i en artikel som har klarat en peer review. Det finns två anledningar till att jorden fortfarande är 4,54 miljarder år gammal, tidskriften Journal of Creation till trots. För det första har vi statistikargumentet. Tittar man på andra artiklar som handlar om jordens ålder, säger de något annat än att jorden är ung. Tittar man på artiklar som berör andra naturvetenskapliga discipliner, t.ex. hur länge liv har funnits på jorden, så har även dessa artiklar åldrar som sträcker sig mycket längre tillbaka än 6000 år. Miljarder år där med, faktiskt. Titta på mängden artiklar och mängden studier som finns i de olika lägren, och konstatera att fler artiklar anser att jorden är gammal, och fler vetenskapliga discipliner innefattar höga åldrar. Om alla dessa fel och jorden är ung, vet vi just inget om kosmologi, biologi, geologi, fysik, och så vidare. Om jorden är gammal och Journal of Creation har fel, har inget hänt, annat än att de har fel. Utöver statistikargumentet har vi trovärdighetsargumentet. Finns någon dold agenda? Har t.ex. Journal of Creation eller Creation Research Society någon förutfattad mening? Kan det samma sägas om den etablerade vetenskapen som menar att jorden är gammal? Organisationen bakom tidningen Journal of Creation, Answers in Genesis, är det vetenskapsmän, eller har de någon agenda? Vi måste alltså fråga oss vad en peer review verkligen är värd, om metoderna som presenteras i artikeln är rimliga, och om processen för reviewing är sund.

C14-metoden är inte tillförlitlig, alltså är jorden ung. Kol-14 (C14) är en metod som inte gör anspråk på att kunna mäta åldern på något annat än det som har varit levande för mindre än 60.000 år. Det är alltså inte C14-metodens fel att vi anser att jorden är flera miljarder år gammal. C14 används inte på mineral, för att t.ex. tidsbestämma en berggrund. Metoden fungerar endast på sådant som består av kol, vilket är levande ting som t.ex. trä eller skelett.

För mer läsning, se främst Johan Karlssons text om jordens ålder [här på evolutionsteori.se]. University of Arizona publicerar en lång text om jordens ålder, som speciellt hanterar kreationistargument. För mer information om peer reviewing, lyssna gärna till denna sammanfattning av Dr. Kevin Padian, och för mer information om vetenskapliga texter, lyssna gärna på denna intervju med Stacie Bigelow.

*** NATURLIGT URVAL MOT SLUMP ***

Ett kreationistiskt argument används som slagträ mot evolutionsteorin är "hur kan slumpen ha skapat X", där X kan vara precis vad som helst, som t.ex. alla varelser, ögat eller hela jorden.

Att slumpen inte kan skapa ett avancerat organ som t.ex. ett öga, är helt korrekt. Men Gud eller något annat övernaturligt väsen, är inte det enda tänkbara alternativet till slumpen, det är en falsk dikotimi. Evolutionsteorin tillhandahåller en bättre förklaring: Slumpmässig förändring över tid med ett naturligt urval.

Här är det inte slumpen som skapar, men slumpen är en faktor. En liten förändring från en generation till en annan, kan orsakas av slumpen, men det är andra faktorer som avgör om den förändringen förs vidare. Om förändringen innebär ökad chans för överlevnad eller ökad chans att få föra sitt arvsanlag vidare, och så vidare. I nästa generation kan den förändringen förändras, och om det innebär ytterligare en fördel, ökar chansen att den förändringen förs vidare, annars inte.

Det går lätt att bevisa att slumpen är mycket mindre effektiv än det naturliga urvalet. Om vi nu tänker oss att kriteriet för att en förändring ska vara positiv i naturen, är att individen överlever eller får föröka sig, så kan vi tänka oss att kriteriet för att en förändring ska vara positiv i en datorsimulering ska vara att en bokstav ingår i en mening. Meningen kan vara "EMPIRISKT BEVIS FÖR EVOLUTION", skrivet i versaler. Men först ett förtydligande:

Denna simulering jämför den nya informationen med målet. Evolutionen arbetar egentligen mot ett okänt mål, i naturen får man se om en förändring är bättre eller sämre på om det ger ökad chans till överlevnad.

Mål

EMPIRISKT BEVIS FÖR EVOLUTION

Slump

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Evolution

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Antal generationer

0

Efter att du klickat på startknappen borde du se slumpen och evolutionen arbeta, och om inte evolutionsteorin är helt felaktig, borde evolutionen med det naturliga urvalet göra jobbet mycket bättre än slumpen.

Så här ser programkoden ut:

//Initiera variablerna som behövs för experimentet
var antalGenerationer = 0;
var strTarget    = "EMPIRISKT BEVIS FÖR EVOLUTION";
var strRandom    = "XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX";
var strEvolution = "XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX";
function nextGeneration() {
//Räkna antal generationer
antalGenerationer++;
//Slumpen: Välj en bokstav slumpmässigt och
//ersätt den med en annan
var nextRandomGeneration = "";
//Slumpen avgör vilken bokstav som ska ersättas
var c1 = Math.round(
Math.random() * (strTarget.length - 1)
);
//Bygg en ny individ
for (var i = 0; i < strTarget.length; i++) {
if (i == c1)
nextRandomGeneration += getRandomChar();
else
nextRandomGeneration += strRandom.substring(i, i + 1);
}
strRandom = nextRandomGeneration;
//Naturligt urval: Välj en bokstav slumpmässigt och
//ersätt den med en annan
var nextEvolutionGeneration = "";
//Slumpen avgör vilken bokstav som ska ersättas
var c2 = Math.round(
Math.random() * (strTarget.length - 1)
);
//Bygg en ny individ
for (var i = 0; i < strTarget.length; i++) {
if (i == c2)
nextEvolutionGeneration += getRandomChar();
else
nextEvolutionGeneration += strEvolution.substring(i, i + 1);
}
//Om mutationen inte är en nackdel, för den vidare till nästa
//generation. Annars, låt den nya individen dö.
if (fitness(nextEvolutionGeneration) >= fitness(strEvolution))
strEvolution = nextEvolutionGeneration;
//Presentera informationen i webbläsaren
document.getElementById("elementRandom")
.textContent = strRandom;
document.getElementById("elementEvolution")
.textContent = strEvolution;
document.getElementById("elementGenerations")
.textContent = antalGenerationer;
//Kontrollera om någon har vunnit, annars gå till nästa generation
if (strRandom == strTarget)
alert("Slumpen vann efter " + antalGenerationer +
" generationer.");
else if (strEvolution == strTarget)
alert("Evolution vann efter " + antalGenerationer +
" generationer.");
else
setTimeout(nextGeneration, 10);
}
//En funktion som ger en slumpad bokstav (används både av
//evolution och slump - denna bit är gemensam.
function getRandomChar() {
var b = "ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ ";
var r = Math.round(
Math.random() * (b.length - 1)
);
return b.substring(r, r + 1);
}
//Poängsätt den nya generationen. I verkligheten får man inte
//poäng, utan undviker att dö och lyckas föra arvsanlaget vidare.
function fitness(str) {
var score = 0;
for (var i = 0; i< strTarget.length; i++)
if (str.substring(i, i + 1) == strTarget.substring(i, i + 1))
score++;
return score;
}

Alltså, att slumpen inte kan skapa människan, ögat eller vad som helst, är korrekt, men det är varken ett argument för eller emot evolutionsteorin. Teorin säger inte att slumpen allena kan skapa nya organ, men små förändringar över tid som ställs mot ett urval. Exemplet ovan visar att evolutionen mycket väl kan skapa en struktur, om de slumpmässiga förändringarna utsätts för ett urval, i detta fall en förutbestämd text.

Professor John Horton Conway är en brittisk matematiker vid Princeton University, mest känd för sin uppfinning Game of Life (Life), som är en mycket enkel livssimulator. År 1970 presenterade Conway en implementation av Life tillsammans med en artikel där han förklarade spelets koncept. (Life är ett "spel" med utan spelare.) Life skiljer sig från tidigare exempel genom att urvalet inte är en bestämd text. Urvalet upprätthålls istället av regler som skulle kunna liknas vid naturlagar.

Spelplanen består av en matris med punkter som kan vara tända eller släckta (0 eller 1). Spelet utspelar sig alltså på en 2-dimensionell yta. Tre regler appliceras gång på gång på punkterna (fortsättningsvis cellerna) i matrisen, så att de tänds eller släcks. För att spelet ska komma igång, måste man slumpa ut ett antal punkter på spelplanen. Reglerna som appliceras är följande:

1. En cell föds om den har tre grannar. (Eftersom detta utspelas på ett rutnät, kan en cell ha nio grannar.)

2. En cell dör om den har 0 eller 1 granne. Den dör även om den har 4 eller fler grannar.

3. En cell som har 2 grannar överlever. Alltså, en släckt ruta förblir förvisso släckt, men en tänd förblir tänd.

När dessa regler appliceras, formar cellerna strukturer. De instabila strukturerna försvinner, eftersom reglerna säger att celler med "fel" antal grannar dör. De flesta strukturer är instabila, och lever bara i några generationer. Vissa strukturer blir till enkla, stabila strukturer. Dessa strukturer kan förbli stabila för all framtid. Vissa strukturer blir avancerade. Det finns avancerade strukturer som kan konsumera enklare strukturer, ge ifrån sig ("skjuta ut") andra strukturer, och röra sig över spelplanet.

Spelet visar alltså strukturer som skapats genom att regler appliceras på en matris av tända och släckta rutor. De strukturer som överlever, är de strukturer som är bäst anpassade till miljön strukturerna existerar i. Miljön i detta fall är vår matris och de regler vi applicerar på cellerna. En förförande tanke är, att något intelligent har skapat de mest komplexa strukturerna, men precis som vi vet från naturen, är strukturer som får konstruera sig själv genom självreplikering, de mest avancerade strukturerna.

Det intressanta med Life är att vi känner till alla komponenter i spelet. Visst har en intelligent person skapat miljön (spelplanen och reglerna), men de tre reglerna vi applicerar på de slumpvis placerade cellerna, är inte på något vis en implementation av någon form av intelligens. Resultatet däremot, blir komplexa strukturer som tävlar på den begränsade spelplan vi tillhandahållit. Detta anspråk gör även evolutionsteorin. Vi har en befintlig miljö, vars ursprung kan förklaras av t.ex. kosmologin eller av Bibeln (beroende på om man är på jakt efter en vetenskaplig eller religiös modell), men miljön som sådan är en förutsättning för Life, precis som det är för evolutionsteorin.

Om du har Java installerat, kan du provköra Life online här.

*** EN IRREDUCERBAR KOMPLEXITET? ***

I det sekulära USA är religiös påverkan i grundskolan inte tillåten, vilket betyder att religiöst grundade hypoteser inte får vara en del av undervisningen. Som en konsekvens av detta förbud mot religiösa inslag, kan man inte undervisa i kreationism. Alltså, man kan inte påstå att människan är skapad i sin nuvarande form, eftersom den föreställningen är religiöst motiverad. Fallet prövades i tvisten mellan guvernör Edwin W. Edwards och biologilärare Don Aguillard (1987), där biologiläraren vann och således fick erkännande för sitt påstående att kreationism är religion och således inte något man får undervisa i enligt USA's konstitution. I och med detta blev kurslitteraturen i kreationism, boken Of Pandas and People, obsolet.

Denna juridiska förlust provocerade fram en teori som skulle konkurrera med evolutionsteorin, Intelligent Design (ID). Det påstås utåt att ID är en vetenskaplig forskningsprogram och att det är en vetenskaplig teori, men det påstås inte att skaparen är Gud. Man håller frågan om skaparen öppen, eftersom man förstår att ett utpekande av den skapare som egentligen avses, knyter verksamheten till religionens domäner och således, enligt Edwards v. Aguillard, bannlyser ID från skolan.

Så vad säger denna "teori" om vårt ursprung? Officiellt accepterar man evolution som fenomen och att arterna har ett gemensamt ursprung, men man är kritisk till vissa komponenter. Man accepterar inte att det naturliga urvalet har en förklaringskraft som är tillräckligt stark för att ensamt vara evolutionens drivande process, det måste finnas "något mer". Man accepterar inte att alla förutsättningar för livet har ett naturligt ursprung, utan hävdar att vissa proteiner är irreducerbart komplicerade, och därför övernaturliga (bakterieflagellen). (Konceptet bakom irreducerbar komplexitet är ett feltänk, se nedan.) Den officiella beskrivningen av ID är alltså inte helt olik teistisk evolution, så när som att ID inte tillskriver skapandet till Gud.

Med antagandet om kopplingen mellan komplicerade strukturer och övernaturligt ingripande, ter sig detta "forskningsprogram" annorlunda från vad vi är vana vid. Istället för att försöka förklara det vi ser i syfte att skapa klarhet, är det oförklarliga fenomen som betraktas som framsteg. Tankesmedjan Discovery Institute publicerar gärna texter som rör avancerade biologiska koncept, med ett bakomliggande syfte att misstänkliggöra den naturliga förklaringen och bana väg för den övernaturliga.

Den lite mer interna beskrivningen ger en bild av ID som en polerad yta med ett ruttet inre. Ett läckt internt dokument avslöjar att Discovery Institute haft en kil-strategi som gick ut på att klä ut skapelsetro till vetenskap, för att komma åt skolan under falsk flagg. Dessutom, kurslitteraturen som syftade till att undervisa i ID, var fortfarande boken Of Pandas and People i en reviderad version. Inte reviderad till att säga att människan har ett gemensamt ursprung med andra arter, utan reviderad till att säga att den vetenskapliga teorin Intelligent Design säger att arterna är skapade i sin nuvarande form! Alltså, vi som har tillgång till den evidensen för ett gemensamt ursprung, får höra att detta är kompatibelt med ID, skolbarnen får höra att de är skapade.

Boken i fråga (som f.ö. är skriven av en fellow vid tankesmedjan Discovery Institute) hanterar Gud genom att säga att skaparen bör vara som en gud (sidan 77), men säger samtidigt att teorin inte tar ställning i frågan om den kristna guden Jahves existens (sidan 161). Alltså borde inte ID vara religion. Tammy Kitzmiller hade barn i en skola i Dover och var en av föräldrarna som reagerade på Of Pandas and People, och stämde sitt skoldistrikt.

Tvisten mellan Dovers skoldistrikt och Tammy Kitzmiller som utspelades hösten 2004 handlade huruvida ID var religion eller vetenskap. Tvisten beskrivs i en dokumentärfilm som kan ses gratis på nätet, och slutar till Kitzmillers fördel: Även Intelligent Design är religion, och således inte något som man får undervisa i. Sedan 2004 är ID inte längre en konkurrent till evolutionsteorin som närvarar i utbildningen, utan ett särintresse bland personer med religiösa invändningar. (Sorgligt nog brukar detta påpekande mötas med krav om ett förtydligande att inte alla religiösa människor har problem med vetenskapen, och inte alla religiösa föreställningar står i konflikt med vetenskapen, vilket givetvis borde vara självklart för alla.)

Kan en domstol avgöra vad som är vetenskap? Nej, det skulle vara ett uttryck för totalitarism och brist på intellektuell frihet. Men vägen till grundskolans naturorienterade utbildning går via vetenskapen, och ska inte kunna kilas in så som Discovery Institute gör. Vägen framåt för fortfarande öppen för Intelligent Design, trots att genvägen murades igen, "teorin" råkar bara inte ha passerat alla hinder och filter som (tack och lov) återfinns på vägen.

Vad är en irreducerbar komplexitet?

I korthet är strukturer som inte kan ha utvecklats från enklare föregångare irreducerbart komplicerade (IC). Därför finns det en konflikt mellan konceptet IC och hypotesen att biologisk evolution är en (rakt igenom) naturlig process, eftersom nuvarande strukturer måste ha sitt ursprung användbara enklare strukturer. En IC är en struktur som består av flera välanpassade interagerande delar, där samtliga delar är nödvändiga för att strukturen ska vara funktionsduglig. Professor Michael Behe anser att en råttfälla utgör ett bra exempel på en IC, eftersom en minimal förändring, helt tydligt kan göra hela strukturen helt oanvändbar. För att summera, i något evolutionärt stadium skulle råttfällan ha haft exakt noll värde, och således inte premieras eftersom dess kostnad inte är noll.

Under Dover v. Kitzmiller påvisade professor Kenneth R. Miller att hela idén med IC är ett feltänk. Miller har faktiskt poserat med en råttfälla som slipsnål (se klippet nedan), vilket är en lysande kritik mot Behe och en tjusig illustration av hans motpoäng: Innan alla delar är på plats, kan fortfarande en funktion finnas, även om funktionen inte med nödvändighet är densamma. (Apropå religion så är Miller katolik, och skeptikern Samuel Varg Thunberg hade vänligheten att fösa ihop oss för att diskutera Gud och evolution. Samtalet blev omnämnt på Panda's Thumb, som tagit sitt namn från en evolutionär adaption påvisad av Stephen Jay Gould.)

Vi kan backa så långt som till 1910-talet och ändå hitta artiklar som står i konflikt med Behes anspråk. H. J. Muller beskriver t.ex. en stenbro som skapats genom att stenar placeras på varandra i en hög, varefter ett valv skapas då stenar sedan försvunnit. Det som ser ut som en IC, skulle kunna vara en s.k. tvåstegsmullerian, alltså en struktur där en komponent först tillkommit, sedan blivit nödvändig.

Just bakterieflagellen förekommer i reducerad form som giftutmatare, vilket förklaras på 9 1/2 minuter i detta klipp, som till stor del innehåller klipp från dramadokumentären om Dover v. Kitzmiller. Millers bidrag till kritiken mot IC, var just att påvisa likheten mellan dessa två strukturer: Giftutmataren är flagellen, fast med färre proteiner.

*** INGEN KONFLIKT MELLAN KATOLSK TRO OCH VETENSKAP? ***

Organisationen Catholic Answers (CA) svarar på frågor om den Katolska kyrkans teologi. Eftersom kristendom i sin sämsta form kan stå i vägen för människans vilja att ta till sig av vetenskapliga teorier såsom evolutionsteori, är det bra att CA redogör var Katolska kyrkan står i den frågan. CA målar upp tre grundläggande positioner man kan besitta.

1. Arterna är skapade i sin nuvarande form, alltså det vi kallar för skapelsetro eller kreationism. Ofta handlar skapelsetro om föreställningar som saknar förankring i verkligheten.

2. Skapelse genom evolution - teistisk evolution - som innebär att den evidens vi ser för vårt biologiska släktskap med livet på jorden verkligen är korrekt, och att Gud är den kraft som övervakar och kontrollerar skeendet.

3. Ateistisk evolution, som definieras som "utveckling genom slumpmässiga krafter allena".

Jag själv är en stor anhängare av ett fjärde alternativ, där vi tänker oss samma händelseförlopp som i position 2 och position 3, men istället för gudomlig styrning eller "slumpmässiga krafter allena", så tänker jag på Charles Darwins viktigaste vetenskapliga gärning: Evolutionens drivkraft är det naturliga urvalet. Detta alternativ saknar gudomlig översyn, men slumpen spelar en roll även här. Inte som kraften som driver utvecklingen, utan som förändrare av det material på vilket ett urval kan ske.

CA anser att frågan antagligen aldrig kommer att nå konsensus inom Katolska kyrkan. Man nämner att Katolska kyrkan odiskutabelt menar att Universum är skapat av Gud, men att frågan om hur detta gick till, är mer öppen. Synen på biologisk evolution är ungefär densamma. Alltså, människan är skapad av Gud, och om vi har utvecklats från lägre varelser, vilket vi faktiskt har, så är det Guds verk.

Om man accepterar biologisk utveckling, så är det människans kropp som har utvecklats, inte hans själ. Denna är ett resultat av Guds skapande, vilket man styrker med ett citat från Pius XII (påve under 1940- och 50-talet) som säger att "the Catholic faith obliges us to hold that souls are immediately created by God", vilket CA alltså fortfarande verkar anse vara den aktuella hållningen. Katolska kyrkan tillåter skapelsetro och teistisk evolution, men "inte ateistisk evolution under några omständigheter".

Jag anser att denna hållning är olycklig, men samtidigt vet vi inte om evolution genom naturligt urval är vad man åsyftar med "ateistisk evolution", eller om detta skulle kunna övervägas som ytterligare ett acceptabelt alternativ. Det som talar för att evolution genom naturligt urval är det som åsyftas med "ateistisk evolution", är just att det naturliga urvalet är en naturlig kraft - inte en gudomlig kraft. Det som talar mot att evolution genom naturligt urval är vad som åsyftas, är beskrivningen av "ateistisk evolution" som något som drivs av slumpen.

Hemligheten bakom att undvika en konflikt mellan katolsk tro och vetenskap anses ligga i att båda respektive discipliner ska hålla sig på sin kant, vilket låter väldigt klokt. Religionen får gärna vara en konkurrent i frågor kring "bör", medan vetenskapen ska få ha sitt monopol i frågor om tings varande. En omformulering av mitt sista påstående, kan både förtydligande och förvirra: För att uttala sig om tings varande, bör man angripa ämnet vetenskapligt.

Jag tror mig se en intressekonflikt i t.ex. frågan om evolution, eftersom evolution genom naturligt urval enligt mig är en gudafri teori, samtidigt som Katolska kyrkan inte accepterar "ateistisk evolution". Så om Kyrkan äger en fråga, såsom arternas uppkomst, och vetenskapen tar över den genom att erbjuda en naturlig förklaring, så kan det mycket väl finnas en konflikt, antingen om var gränserna för religionens och vetenskapens domäner egentligen går, eller rent av i frågor om tings varande, då trots allt "ateistisk" säger något om tings varande.

Går det att kombinera tro med evolutionsteorin?

Linköpingshumanisten Adam Lagerqvist ställer sig frågan om det går att kombinera tro med evolutionsteorin på sin blogg. Han skriver:

"Långt från alla troende har uppfattningen att deras gud skapade världen för några tusen år sedan med samtliga arter i färdigt skick. Tvärtom accepterar många gudstroende evolutionsteorin som den bästa förklaringen till arternas uppkomst och jordens biodiversitet. Bevisligen går det alltså att förena tro med evolutionsteorin. Men är det rationellt att göra det?"

Ja, rent empiriskt så kan man säga att det går, eftersom många gör just detta. Men frågan är intressant eftersom vi diskuterar föreställningar som som inte helt självklart är kompatibla. Inte alla som tror på Gud menar att Gud endast är kärlek, Universum eller annan valfri omskrivning - vissa anser att Gud verkligen hade ett finger med i spelet när det kommer vårt ursprung, mer eller mindre likt det myten påstår. Den vetenskapliga evolutionsteorin är tjusig för att den kan förklara livets mångfald och komplexitet utan att några övernaturliga krafter eller fenomen behöver blandas in i leken. Och faktum är att teorin är fel om det i själva verket finns gudar, demoner, utomjordingar eller liknande i spelet. Inte för att vi inte har evolverats om vi planterades in av en utomjording, detta faktum kan ingen vid sina sinnes fulla bruk ifrågasätta, utan snarare för att om drivkraften är gudomlig, så är den inte är naturlig, såsom teorin hävdar. Lagerqvist gör tre påståenden, där medhåll på alla tre punkter indikerar inkompatibilitet. Dessa är:

1. Människan har en själ

2. Djur har inte en själ

3. Det finns en himmel man kan komma till om man har en själ

Jag förstår Lagerqvists intention, men jag tycker inte att han prickar rätt. Om jag förstår rätt, anses själen vara inkompatibel med evolutionsteorin, då den är ett exempel på gudomligt ingripande - inte ett naturligt urval. Det är inte samma sak. Människan ska ha fått en själ, men övriga djur blev utan. T.ex. anser Katolska kyrkan att djur verkligen har en själ, men eftersom inga djur observerats i himlen, råder inget konsensus kring huruvida de kommer dit. På senare tid är det bara till Benedictus XVI som Jahve lät hälsa att djuren fått klara sig utan själ.

Lagerqvist går vidare med att argumentera för att människan "kommer från djuren" (sedvanliga ursäkter) och att vi därför har ett problem med människans unika själ. Jag anser att släktskapet bör innebära något av följande:

Både människan och andra djur har en själ.

Eller:

Varken människan eller andra djur har någon själ.

Eller:

Själen är en produkt av det naturliga urvalet.

Eller:

Själen är en produkt av gudomligt ingripande, förmodligen ett ingripande av den gud som pratar med påven.

(Jag har inga problem med att tänka själen har ett övernaturligt ursprung, då den är en övernaturlig entitet - jag har snarare problem med själva påståendet om själens existens.)

Men trots att jag inte helt accepterar premissen som Lagerqvist presenterar, accepterar jag i hög grad hans beskrivning av problemet, inte minst när han säger att evolutionsteorin, i sin vetenskapliga form, hävdar att nya organ utvecklas successivt. Om vi antar hållningen att själen endast finns hos människan, måste vi fundera på hur den har evolverat, eller kapitulera från sans och förnuft genom att peka på någon gud eller liknande. Om vi antar själen finns hos allt som lever, tomater som bakterier, gorillor som svampar, måste vi fundera på hur den blev odödlig hos just människan. Genom naturlig selektion på ökad livslängd hos själen? Givetvis inte, det vore en absurditet.

Jag tror att det finns skäl att misstänka att det finns många som tror sig vara anhängare av evolutionsteorin, bara för att de accepterar att vi har evolverats. Detta stannar inte vid kristendomen, då vi även har många anhängare av orthogenesis eller lamarckism. Båda dessa är evolutionsteorier som konkurrerar med den vetenskapliga darwinistiska teorin.

Adam Lagerqvists lösning då?

"Som jag ser det finns det endast ett alternativ för dig som tycker det är eftersträvansvärt att ha så få felaktiga och så många korrekta uppfattningar om verkligheten som möjligt; föredrar förklaringar som byggs upp med mycket bevis framför sådana som byggs upp med lite bevis och tycker att graden av tilltro som ges en förklaring ska vara av motsvarande grad som de bevis den lutar sig mot."

Visst är det så! Vi kan inte veta allt, men vi behöver absolut inte kapitulera till kunskapsrelativismens trossats att vi inte kan veta något. För allt jag kan se, är kristendomen kompatibel med evolutionsteorin endast om kristendomen är symbolisk på de områden som rör arternas ursprung. Den som verkligen tror på religionens anspråk på ansvar för artbildningen, delar inte den vetenskapliga synen på arternas uppkomst, för den pekar inte ut någon gud, utan naturen självt.

*** VARFÖR SODOKU KRÄVER EN INTELLIGENT DESIGNER ***

Är vi skapade genom evolution med hjälp av en intelligent designer? Som exempel kräver pusselspelet Sudoku en intelligent designer. Låt oss använda en dator för att undersöka saken! Sudoku spelas på ett rutnät med 9 x 9 rutor. I varje ruta ska en siffra mellan 1 och 9 placeras, men siffrorna måste placeras efter vissa regler. Varje rad får endast innehålla en etta, en tvåa, en trea, och så vidare. Det samma gäller för varje kolumn och för alla nio 3 x 3 rutor stora regioner. Detta är den första raden av nio:

Detta är den första kolumnen av nio:

Detta är den första regionen av nio:

Detta är den andra regionen av nio:

Om vi ska låta evolutionen verka för att bygga ett Sudoku kan vi tänka oss att spelplanen existerar i en miljö där det innebär en överlevnadsfördel att ha unika tal på varje rad. Den första spelplanen som vi placerar i denna miljö består av nio slumpvist utplacerade ettor, nio slumpvis utplacerade tvåor, nio slumpvis utplacerade treor, och så vidare. Detta ger oss en spelplan med ett korrekt innehåll, men ett (med största sannolikhet) felaktigt placerat innehåll. Här bygger vi listan med de möjliga siffrorna som kan förekomma:

var r = new Random();
var l = new List<int>();
for (var i = 1; i < 10; i++)
for (var j = 1; j < 10; j++)
l.Add(i);

Sen placerar vi ut dem på spelplanen, slumpvis. Spelplanen representeras av en medlemsvariabel som heter field:

for (var i = 0; i < 9; i++)
for (var j = 0; j < 9; j++)
{
var index = r.Next(0, l.Count);
var value = l[index]; l.RemoveAt(index);
this.field[j, i] = value;
}

Teoretiskt skulle vi kunna tänka oss att detta räcker för att vi ska ha ett korrekt Sudoku, men med tanke på alla möjliga platser som varje siffra kan hamna på, är den sannolikheten mikroskopiskt liten.

Ett problem med datorer är att de egentligen inte har några miljöer och egentligen inte känner till några kriterier, våra intentioner eller något annat. Därför måste vi ibland skriva kod som deklarerar och definierar vad vi behöver. Följande kod berättar att vi vill kunna poängsätta en organism (poäng är egentligen antal fel så få poäng är bra och många poäng är dåligt), att vi vill veta hur länge datorn arbetat med problemet, och hur många generationer som har passerat. Men vi vill även veta något annat: Hur många generationer har passerat sedan en avkomma verkligen var bättre anpassad till miljön än sin förälder. Det finns nämligen en risk för evolutionära återvändsgränder här.

int score = int.MaxValue, iterations = 0, generations = 0,
iterations_since_last_climb = 0;

En evolutionär återvändsgräns kan bäst förklaras om man tänker sig evolution som en hill climber. Tänk dig att en organism kan vara mer eller mindre anpassad till den miljö organismen existerar i. Detta kan vi låta symboliseras av kullar och dalar, där dalarna representerar en sämre anpassning och kullarna representerar en bättre.

Genom att räkna felen i vår slumpmässigt skapade Sudoku-organism, så vet vi hur anpassad den är. Och eftersom organismen är skapad slumpässigt, kan vi vara helt säkra på att anpassningen är dålig. Vår organism befinner sig i en dal.

Apropå att man måste förklara allt för datorn, så här beskriver jag en mutation för datorn: Om poängen är hög (= många fel) ska tre slumpmässiga sifferpar byta plats, annars två.

Action<int[,]> mutate = a => {
var speed = (score > 2 ? 3 : 1);
for (var i = 0; i < speed; i++)
{
int x1 = r.Next(0, 9), y1 = r.Next(0, 9),
x2 = r.Next(0, 9), y2 = r.Next(0, 9);
var v = a[x1, y1]; a[x1, y1] = a[x2, y2];
a[x2, y2] = v;
}
};

Varför kommer inte evolutionen att lösa Sudoku-pusslet? Jo, därför att evolutionen ofrånkomligt premierar ett klättrande på detta kulliga landskap. Om arten befinner sig här i vårt landskap av potentiellt sämre och bättre anpassningar…

…och en mutation flyttar arten uppåt medan en annan mutation flyttar arten nedåt, kommer ofrånkomligen den mutation som utgör en förbättring att premieras. Men detta innebär att vi inte kan nå målet, eftersom den kulle vi befinner oss på inte med nödvändighet är den högsta. Och enligt reglerna för Sudoku, har vi inte löst pusslet förrän vi är helt korrekta.

Vi kommer alltså stöta på evolutionära återvändsgränder. I egenskap av en intelligent designer (jo, datorn är min slav) kan jag hantera detta genom att deklarera att om sextiotusen generationer passerat utan att någon förbättring i frågan om anpassning till miljö har skett, så befinner vi oss inte på den högsta kullen - vi befinner oss i en evolutionär återvändsgränd. Då måste organismen mutera okontrollerat för att placeras nere i en dal igen, för att kunna påbörja klättrandet upp för en annan kulle. Därför berättar jag för datorn att jag vill mutera åt olika håll och behålla den bästa, endast om detta ibland leder till faktiska förbättringar.

do
{
iterations++;
//If adaptation has stoped, the parent must mutate.
if (iterations_since_last_climb >= 60000)
{
mutate(this.field);
score = this.GetScore(this.field);
}
//Breed two new sudokos and modify them slightly.
int[,] child1 = (int[,])this.field.Clone();
int[,] child2 = (int[,])this.field.Clone();
mutate(child1); mutate(child2);
//Check new scores.
var child1score = this.GetScore(child1);
var child2score = this.GetScore(child2);
//Keep the best one, if any.
Action<int[,], int> keep = (a, s) => {
this.field = (int[,])a.Clone(); score = s;
generations++; iterations_since_last_climb = 0; };
if (child1score < score)
keep(child1, child1score);
else if (child2score < score)
keep(child2, child2score);
else
iterations_since_last_climb++;
System.Threading.Thread.Yield();
this.Display();
} while (score > 0);

(Om du är nyfiken på detaljerna kring GetScore och Display, så är det två funktioner som jag har skapat för att räkna fel i en organism, respektive presentera en organism. Källkoden finns här.)

I egenskap av en intelligent designer, tar jag mig alltså friheter som naturen inte har. Om jag tar mig förmånen att hoppa ner i en dal, kan jag nämligen ha turen att börja klättra upp för en högre kulle, och när jag hittat den högsta kullen, är pusslet löst.

Om människan vore en "skapelsens krona" med en intelligent designer, skulle vi inte lida av att ibland välja den kulle som inte är högst. Vår skapare skulle se till att vi kunde utvecklas genom att klättra upp för de högsta kullarna, vilket alltså innebär att vi väljer de bästa "strategierna". Men vi kan inte backa, och jag som skriver detta lider av evolutionära återvändsgränder som andra organismer slipper lida av. Detta säger mig att evolutionen inte är övervakad av någon intelligent designer.

*** HUR KAN VI UTNYTTJA EVOLUTIONEN? ***

Tack vare den ofrånkomliga utveckling som följer från förändring över tid, med selektion, och tack vare att vem som helst idag har tillgång till starka datorer, kan vi tämja evolutionen till att göra lite vad vi vill. Låt säga att jag t.ex. vill skapa ett korsord från en lista av ord. Antingen sätter jag mig ner och flätar orden manuellt, vilket kan vara nog så svårt. Eller så använder jag min PC för att skapa en algoritm som beskriver hur orden ska flätas ihop, vilket inte heller är speciellt enkelt.

Fördelen med evolutionära algoritmer är att jag bara behöver veta vad jag vill åstadkomma - jag behöver inte tänka på hur något görs. Om det är ett korsord som ska byggas, så skulle jag kunna tänka mig att mitt indata är t.ex. 20 - de ord som ska flätas ihop till ett korsord. Om jag kan definiera vad ett bra korsord är, så kan jag göra ett urval. Och kan jag göra ett urval, så kan jag låta slumpen göra jobbet. Jag behöver även ha två regler: en regel som säger att t.ex. ordet ASKA inte får korsas med ordet PILBÅGE, och en regel som säger att om ordet ASKA ska korsas t.ex. med ordet MATROS, så måste det ske på någon av de gemensamma bokstäverna (vilket är S eller A).

En tänkt initiering av korsordet skulle kunna vara att skapa 15 giltiga korsord genom att låta slumpen avgöra om ett ord ska vara vågrätt eller lodrätt, och sedan placera ut ordet på en tänkt matris, på en slumpvis utvald plats. Om ordet inte kan placeras på den plats som tilldelas, så slumpar vi fram en ny plats, så att reglerna upprätthålls. Detta upprepas för varje ord till dess att alla ord ligger på en giltig plats, vilket innebär att vi har ett giltigt korsord, om än förmodligen ett väldigt spretigt sådant.

Dessa 15 korsord kan vi betrakta som en lista av föräldrar. Jag brukar jobba med två generationer - en föräldrageneration och en barngeneration. Och det är från någon av dessa 15 korsord som det perfekta korsordet ska komma.

Nästa steg blir att låta varje korsord få 3 barn. Ett barn i detta fall är en kopia av ett korsord, med en slumpmässig förändring. Man kan låta slumpen avgöra om man ska positionera om ett ord, två ord eller tre ord. Man kan låta slumpen avgöra om något eller alla av dessa ord ska förvandlas från vågrätt till lodrätt, eller tvärt om. Vi som bygger evolutionära algoritmer har lånat en biologisk term för detta skeende, nämligen mutation. Barnen, 45 stycken, lagras i listan som representerar barngenerationen.

Varje barn poängsätts efter hur väl det är anpassat till sin miljö (där miljö egentligen är mina kriterier). En liten area ger högre poäng än en stor area, antal intersektioner mellan ord ger poäng, en mer rektangulär form ger högre poäng än en mer långsmal form, och så vidare. När alla 45 barnkorsord är poängsatta, sparar jag de bästa 15 i föräldragenerationen, tömmer barngenerationen, och upprepar processen.

Över tid kommer kvalitén (alltså likheten med mina kriterier) att förbättras, men om tillräckligt lång tid får passera så upphör förbättringen. Man kan tänka sig ett tröskelvärde som säger att om inte något korsord har förbättrats på, säg, 10 000 generationer, så är vi nöjda med vårt korsord - det korsord som har högst poäng.

Och därmed har jag skapat ett korsord utan att själv vara förmögen att varken placera ut orden på egen hand eller beskriva den algoritm som skulle göra detta. Allt samman bygger på att nästan var och varannan person idag, i sin ficka, förvaltar något som för 20 år sedan skulle betraktas som en superdator.

*** EN ÖVERTRO PÅ VERKLIGHETEN? ***

För det mesta kan de som tror och de som inte tror på något övernaturligt leva sida vid sida utan problem. Men vissa som tror på något övernaturligt identifierar sig med sin tro, och i vissa situationer diskuteras föreställningarna, och då uppstår kollisioner. Tommy Dahlman tror på Gud och i början på december 2015 pratade Richard Dawkins om varför han inte tror på Gud, och vips så fick vi ett sådant exempel. Dahlman beskriver sitt missnöje i Inblick 8/12 2015.

"Världens mest kända ateist, Richard Dawkins, är på besök i Sverige och han medverkade i det populära programmet Skavlan fredagen den 4 december. Som svar på Linn Ullmans resonemang om Johan Sebastian Bachs musik och Gudstro gav han beskedet: "Om jag hade levt före Darwin hade jag också trott på Gud. Bach levde 200 år före Darwin." Med andra ord vet Dawkins att Bach hade varit en ateist likt honom själv om han hade levt idag."

Världens mest kända ateist är inte riktigt samma sak den person som är mest känd och ateist. Linda Ronstadt? Bob Geldof? David Gilmour, Nick Mason eller Roger Waters? Billy Joel? Frank Zappa? Men eftersom Dawkins har angripit frågan om Gud på ett vetenskapligt vis, är han att betrakta som en "känd ateist". Vi skulle lika gärna kunna kalla Dawkins "världens mest kände aenhörningist", eftersom både Tommy Dahlman och jag vet att Dawkins inte tror på enhörningar, men man får sina etiketter från den som tror. Eftersom alla är överens om att enhörningar är mytologiska väsen, blir inte Dawkins konfronterad för sitt avfärdande av enhörningars existens, och slipper bli kallad för aenhörningist.

"Världens mest kända ateist, Richard Dawkins, är på besök i Sverige och han medverkade i det populära programmet Skavlan fredagen den 4 december. Som svar på Linn Ullmans resonemang om Johan Sebastian Bachs musik och Gudstro gav han beskedet: "Om jag hade levt före Darwin hade jag också trott på Gud. Bach levde 200 år före Darwin." Med andra ord vet Dawkins att Bach hade varit en ateist likt honom själv om han hade levt idag.

Självbelåtenheten blir alltmer personifierad ju mer man lyssnar på Dawkins. Han hävdar konsekvent att han besitter de nödvändiga bevisen för sin ateism, medan de troende lika gärna kan tro på troll och tomtar som på Gud. Men det ska givetvis till mer tro att tro på evolutionsteorin än att tro på en Skapare, som har skapat allt, antingen det hände plötsligt eller genom att sätta igång skapelseverkets utveckling."

Skeptiker tror att kunskap ackumuleras över generationer genom att man läser på om vad andra kan, och sedan utmanar eller vidareutvecklar den kunskapen. Detta följer till att man tror att även man själv skulle ha andra uppfattningar om världen om man levde i en annan tid. Sannolikheten att Johann Sebastian Bach vore ateist, skulle av samma skäl variera med vilken tid han råkade födas i. Det Dawkins säger enligt Dahlmans citat är inte att Bach skulle vara ateist om han hade levat idag, utan att det är mer självklart att man tror på Gud i 1700-talets Tyskland än i dagens, och att oddsen skulle se annorlunda ut i en annan tid. Detta är inte självbelåtenhet - Tommy Dahlman missförstår helt enkelt Dawkins. Men eftersom han väljer att lyfta frågan, så kanske jag kan ta mig den självbelåtna (?) friheten att påpeka att en intelligent, upplyst och kunnig människa år 2015 förmodligen är ateist. Så visst, Bach kanske hade varit ateist, trots allt. Låt oss lämna frågan om Gud och istället titta på kritik som Dahlman levererar från sin kreationistiska världsbild.

"Även om människan förmår sig själv att tro att detta äventyr började med en kemisk reaktion i ett stort hav för fem miljarder år sedan, som så småningom blev en levande cell och som i sin tur utvecklades via amöbor för att slutligen bli en människa med vår fantastiska hjärnkapacitet, så har man ändå inte kunnat ge svar på hur allt har blivit till. Dawkins står alltså helt utan bevis för sin ateistiska världsbild. Vad gör man då? Man går självklart ännu längre tillbaka i tiden för att förklara allt med "The Big Bang" – den stora smällen, som skapade hela universum, den här gången för cirka 12-15 miljarder år sedan. Sagt på lekmannasätt finns det inte tillräckligt med tid för att det eviga världsalltet skulle kunnat ha utvecklats till det som det är idag. Big Bang teorin kräver mer tid än vad vi har täckning för helt enkelt."

Denna fråga handlar för en troende om hur Gud skapade världen, för en ateist om hur världen skapades. Att det egentligen inte skedde ordagrant så som det beskrivs i Första Moseboken är inte speciellt kontroversiellt. Dag och natt före solen, kvinnan av ett revben från mannen, och så vidare… Även om Richard Dawkins saknar bevis för att världen som vi känner den har ett naturligt ursprung, så är inte det en ursäkt för att komma till slutsatsen att Tommy Dahlmans Gud är världens upphovsman. Och även om så vore fallet, skulle en varelse värd att kallas Gud vara kapabel att hinna skapa det vi ser omkring oss idag på 14 miljarder år. Eftersom det finns goda bevis för att Universum är knappt 14 miljarder år, så är detta inte en fråga att diskutera, såvida inte Tommy Dahlman kan presentera goda belägg för att Gud behöver mer tid på sig. Inte bara när det gäller tid, utan även när det gäller metod har Dahlman kritik.

"Den berömda evolutionisten Sir Arthur Keith sa: 'Evolutionen är inte bevisad och kan inte bevisas, men vi tror på den därför att den är det enda alternativet till skapelsetron, som ju är otänkbart.'

Nobelpristagaren I biokemi Dr Ernest Chain: 'Tillfälliga mutationer är en hypotes som är uppbyggd utan bevis och fakta. Det förvånar mig att evolutionsteorierna slukas så enkelt och okritiskt av så många.'

Dr. Robert E. D Clark, expert på entropilagen: 'Levande organismers ursprung och utveckling, från det enkla till det komplicerade, kan inte förenas med vetenskapliga principer.'

Den världskände paleontologen Dr Etheridge, British Museum: '90 procent av evolutionisternas prat är nonsens, som inte har någon grund i observationer men bara på fakta som inte kan underbyggas. Det finns inga bevis, i hela detta museum, på transmutationer'."

Professor Arthur Keith (1866-1955) har förmodligen aldrig sagt att evolutionen inte kan bevisas, och om någon källa till detta hade funnits, hade det säkert kunna förklaras. Jag skulle kunna fråga Dahlman var han har läst, men väljer istället att göra det fräcka påståendet att Dahlman inte läst Keith.

Ernst Boris Chain (1906-1979) är en skapelsetroende vetenskapsman som belönats med Nobelpriset för sin forskning om antibiotikumet penicillin. Hans försiktighet kring mutationer kan avfärdas på hemmaplan med hänvisning till antibiotikaresistens.

Även Robert Edward David Clark (1906-1984) var kreationist. Jag vet inget om "den världskände paleontologen" Dr. Etheridge, och jag vet inte när han var verksam, men jag kan bjuda Tommy Dahlman på att även han är var (eller är) skapelsetroende. Ett vettigt svar till Dahlman skulle vara att nämna några prominenta biologer som inte tror att arterna är skapade i sin nuvarande form, utan genom evolution. Men är det verkligen relevant för Dahlman vad vetenskapsmännen anser? Jag tror inte det. Jag tror snarare att Tommy Dahlman plockar upp det spåret för att han vill ha exempel på något som han anser bekräfta sin världsbild. Men för att ta Dahlman på allvar, så vill jag reda ut hur brett stödet för evolutionsteorin verkligen är.

Listan "Dissent from Darwinism" (Discovery Institute) har använts som belägg för att det finns många vetenskapsmän som är kreationister, men denna lista med ungefär tusen namn utgör bara en mycket liten del av vetenskapsmännen i USA. Vetenskapsmännen har skrivit på att man ska förhålla sig skeptisk till att slumpmässiga mutationer och naturligt urval har det förklaringsvärde som evolutionsteorin hävdar, vilket man naturligtvis ska. De har alltså inte skrivit under på att de är kreationister. Som svar till "Dissent from Darwinism" finns "Project Steve" (NCSE). Dr. Brian Alters, författare till boken "Defending Evolution in the Classroom" påstår att 99,9% av alla vetenskapsmän accepterar evolutionsteorin, oavsett område. Beräkningar som görs på listan "Dessent from Darwinism" mot antalet verksamma biologer (1.108.100 stycken) säger oss att 0,0157% vetenskapsmän med relevant kompetens har skrivit under på uttalandet om skepticism. Men att någon är skeptisk till att slumpmässiga mutationer och naturligt urval har det förklaringsvärde som evolutionsteorin hävdar, betyder inte att man kan utgå ifrån att den personen är kreationist. Så om Dahlman verkligen skulle ta intryck av vad vetenskapsmännen säger, skulle han försvara evolutionsteorin, inte skapelsehypotesen.

"Skenet av att alla vetenskapsmän på jorden tror på evolutionsteorin fortsätter att presenteras för våra barn och ungdomar i våra skolor. Men de uttalanden jag har citerat är bara ett litet utdrag från de många vetenskapsmännen som inte tror på Dawkins darwinism. De som inte tror på Gud, men som hävdar att allt har kommit till av ingenting genom evolutionens mekanismer och det naturliga urvalet har naturligtvis inga bevis för sina resonemang och sorterar därför under både filosofisk och religiös tro."

De som accepterar evolutionsteorin är en förkrossande majoritet, vilket jag nyss visat. Frågan om Guds existens är frikopplad från frågan om evolution. Richard Dawkins hävdar att evolutionsteorin är kraftfull nog att kunna förklara artrikedomen utan att några gudar behöver blandas in i ekvationen, vilket jag håller med om, men att påstå att evolutionsteorin har missat något grundläggande, säger inget om Tommy Dahlmans Guds existens. Missaktningen för mot forskningen är inte bara motsägelsefull när man försöker använda forskare för att vinna legitimitet, den är även kontraproduktiv.

"Vi kan dela in både vetenskapsmännen och alla oss andra i två grupper. 1. De som tror på Gud som skapare av vårt universum, antingen det hände genom en snabb skapelseakt, flera skapelseakter eller genom en långsam utveckling. 2. De som inte tror på Gud och som tror att allt har blivit till av ingenting genom evolution och naturligt urval. Evolutionsteorin har inte kunnat bevisas vare sig genom geologi, paleontologi, biologi, antropologi eller andra naturvetenskaper. Därför är evolutionsteorin en trosåskådning i paritet med skapelsetron. I Websters Dictionary definieras religion som ett "säreget trossystem eller tillbedjan, som antingen är byggd omkring Gud, etiska principer, eller en livsfilosofi.” Därför måste evolutionsteorin klassificeras som en religion, det vill sägs "ett säreget trossystem" då den vetenskapligt sett inte har kunnat bevisa sin tes."

Att evolutionsteorin inte kan styrkas och därför är att betrakta som religion, är ett väldigt svepande påstående - här målar Dahlman med väldigt bred pensel. Tänk dig att någon skulle avfärda atomteorin, den allmänna relativitetsteorin eller bakterieteorin på samma sätt. Hade det varit trovärdigt? Nej, låt oss istället fråga Dahlman varför fossil från olika tidsåldrar är olika ut. Varför finns inga kaniner i några kambriska sediment? De allra bästa bevisen för evolution hittar vi i genetiken. Våra gener avslöjar vårt biologiska släktskap, och kan användas för att göra t.ex. faderskapstest med nära på 100%-ig säkerhet. För tvärt emot vad Dahlman försöker ge sken av, så är evolutionsteorin förmodligen den mest välbevisade teori som vetenskapen någonsin producerat. Hur ser förresten bevisen för att vi är skapade, och av vem, ut?

*** GRANSKNING AV "INTELLIGENT SKAPELSETRO" ***

Lars Johan Erkell, universitetslektor i zoofysiologi vid Göteborgs Universitet, har nu avslutat granskningen av Anders Gärdeborns bok Intelligent skapelsetro. Serien består av följande 32 inlägg:

1. Vetenskap och religion
2. "Evolutionism" och "naturalism"
3. Evolution - teori, filosofi eller faktum?
4. Evolutionsteorin - en tro?
5. Evolutionsteorin och moralen
6. Intelligent design
7. Icke-reducerbar komplexitet (1)
8. Icke-reducerbar komplexitet (2)
9. Finkalibrerade naturkonstanter
10. Människocentrerade egenskaper
11. Skönhet
12. Information
13. Sannolikhet
14. Livets träd (1)
15. Livets träd (2)
16. Fossila mellanformer
17. Archaeopteryx
18. Ichtyostega
19. Kambriska explosionen (1)
20. Kambriska explosionen (2)
21. Punkterad jämvikt
22. Rudimentära organ
23. Naturlig selektion
24. Redundans, robusthet och självorganisation
25. Mikroevolution och makroevolution
26. Icke-kodande DNA
27. Multifunktionellt DNA
28. Degenererar DNA?
29. Positiva mutationer
30. Människans evolution (1)
31. Människans evolution (2)
32. Kreationismen och vetenskapen

Det här är en mycket genomarbetade granskning av kreationisternas desinformation om evolutionsteorin och är oumbärligt referensmaterial för den som ger sig in i diskussion med evolutionsförnekare.

Missa inte heller Erkells utmärkta bok Djuren och människan.

*** SVENSKA ELEVER I HÄNDERNA PÅ LÄRARENS VANFÖRESTÄLLNINGAR ***

Naturläraren Johannes Axelsson skriver på sin blogg att staten sanktionerat undervisning i skapelsetro som komplement till evolutionsteori, och att frånvaron av utbildning i skapelsetro är uttryck för intolerans.

"Om en lärare anar att det bland eleverna förekommer bristande förståelse för skapelsetronde, skulle man kunna ordinera en kombinerad kur med kunskap om vad skapelsetro egentligen innebär – t ex genom att ta upp några positiva belägg för skapelsetro, och på så vis bemöta fördomen att ett sådant ställningstagande beror på bristande kunskap eller intelligens."

Men Axelsson har fel. Det är inte tillåtet att undervisa i skapelsetro i den svenska skolan. Undervisningen i naturämnen ska vila på vetenskap och dit hör inte skapelsetro. Det är rektors ansvar att se till att så inte sker och ytterst är det skolinspektionen som kan ingripa.

Samtidigt ger Axelsson själv, i flera inlägg, prov på att inte förstå vad evolutionsteori är. Den retoriska frågan hur slumpen kan skapa liv, ger uttryck för att han tror att evolutionsteorin förklarar något annat än livets mångfald, och att teorin förenklar den verkliga förklaringen.

Inte bara evolution ifrågasätts på Axelssons blogg. Eftersom Axelsson är en ungjordskreationist accepteras inte heller grundläggande fysik, kosmologi, geologi eller paleontologi. Då en naturlärare ska lägga mer vikt på att förmedla var vetenskapen står idag än sina personliga övernaturliga förklaringar, om de står i konflikt, är det snarare Johannes intolerans mot evolutionsteorin som är det stora problemet här.

Sin vilja att skapa ökad förståelse för skapelsetro motiverar han bl.a. med ett citat ur läroplanen från 2011, "Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse." Detta är en grav feltolkning. Läroplanen menar inte att man skall låtsas att personliga vidskepliga föreställningar är vetenskap, för att det behagar en själv som lärare. Rätten att tro på vad man vill ersätter inte lärarens roll att enligt läroplanen, så korrekt som möjligt, representera vetenskapen. Därför är texterna där Johannes Axelsson demonstrerar sin okunskap om just naturämnen, precis lika oroväckande som hans argument för att föra in religiös skapelsetro i sin undervisning.

Enligt Skollagen (2010:800) ska "utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" och vara icke-konfessionell. Lagen poängterar kravet på likvärdig utbildning för samtliga elever inom skolväsendet. Föreskrifter i form av läroplaner utarbetas av skolverket. I läroplanen står, under rubriken "Skolans uppdrag":

"Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ."

Evolutionsteorin är en betydande del av den "gemensamma referensramen" inom biologins kunskapsområde och är nödvändig för att förstå sambandet mellan människor och andra levande organismer eller uppkomsten av antibiotikaresistens hos bakterier, för att nämna några exempel. För betyget E i Biologi, vilket är det lägsta godkända betyget, för årskurs 9 krävs att eleven har "grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier."

När en NO-lärare endera inte kan orientera sig i informationsdjungeln eller väljer att tro på bibelns skapelseberättelse mot bättre vetande, är det mycket svårt för denna person att utbilda sina elever i att "kritiskt granska fakta och förhållanden". I detta begrepp bör rimligtvis också ingå att kunna värdera de fakta man granskar och inse samt acceptera de fakta som står upp emot granskning. Evolutionsteorin är ett sådant faktum!

Den är en av våra mest bekräftade teorier idag och inbegriper en mängd delvetenskaper som både tillsammans och var för sig bekräftar evolutionen. Inom vetenskapen finns det inga andra alternativ. Evolutionsteorin är inte statisk utan förändras och förfinas kontinuerligt, vilket är den sanna styrkan i det naturvetenskapliga arbetssättet.

Skapelseberättelsen däremot, är inget annat än just en berättelse. En statisk och religiös berättelse. Religion hör inte hemma på biologilektionen eller någon annan NO-lektion. Det framgår klart och tydligt av läroplanen. Den kristna skapelsetron är långtifrån den enda skapelsemyt som florerar i världen. Genom Johannes Axelssons argumentation skulle alla övriga också behöva balanseras mot och jämföras med vetenskapen. Häri ligger kanske Axelssons största problem!

*** SKAPELSETRO OCH MORAL ***

Skapelsetro kommer inte från en objektiv bedömning av evidensläget, utan kommer snarare ifrån den förutfattade slutsatsen att vi är skapade av ett gudomligt väsen. Moraliska argument för att vi är skapade, är därför viktigare än vetenskapliga argument för att vi är skapade. Skapelsetroende närmar sig empirin bakvänt, med en förhoppning att kunna hitta något som bekräftar den redan dragna slutsatsen: Vi är skapade. Men de moraliska argumenten lägger man stor vikt vid.

Det starkaste argumentet handlar om att om livet är naturligt, så är det också utan syfte och mening. Endast skapat liv kan vara meningsfullt, och den meningen existerar endast i förhållande till den som skapat livet. Och visst saknar livet mening. När vi summerar våra gärningar genom livet, kommer vi förmodligen att upptäcka att vi har gjort mer skada än nytta. Vi kanske dricker vårt kaffe ur engångsmuggar eller förbrukat ett antal miljöfarliga mobiltelefoner. Världen skulle med största sannolikhet vara en bättre plats utan oss. Det spelar nästan ingen roll vem du är, summan av våra gärningar är i princip alltid negativ.

Men om vi tänker oss att vi är ett barns myrkoloni, och att Gud är barnet som älskar sina myror och att lägga tid på sina myror, så kan vi åtminstone tänka oss att vi betyder något för vår myrfarmare. Jag tänker på miserabel man som levt ensam i hela sitt liv, som på ålderns höst lever på sin hoppfulla tanke att Gud kommer att tänka extra på dem som inte haft det så lätt under åren. För många människor är detta väldigt starka argument, och många människor betraktar detta som sin enda kvarvarande livsgnista.

Inte undra på att det kan vara svårt att se sanningen i vitögat. Även den som lever ett miserabelt liv, kommer att förlora sitt medvetande i samband med sin död, precis på samma sätt som den som varit lycklig. Ingen kan överleva sin egen död, och sanningen är den att det inte finns någon skapare att komma till efter sin död. Detta är sant för precis alla, gudstroende som ateister, men det är inte lika lätt att acceptera för alla, då en del av oss har fått lära sig att då livet saknar mening om vi inte är skapade, så är vi skapade. Argumentet återkommer överallt inom filosofin och teologin, och följer denna mall:

1. Om inte X så blir jag ledsen.
2. Jag vill inte vara ledsen.
3. Alltså X.

Den uppmärksamme skeptikern kanske vill hävda non sequitur, men vad hjälper det? Om vi inte kan studera X, är vi hänvisade till våra härledningar om X, och för många är ovanstående argument starkt. Så snart vi kan testa X, kan vi konstatera att argumentationen är svag, men vi kan tacka Gud för att vi är irrationella nog att odla trams som detta. (Möjligtvis kanske det är Gud som ska tacka oss för att vi är irrationella.)

När kreationisterna "vet" att det är självaste meningen med livet som står på spel, är det inte så konstigt att de producerar fruktansvärt obegåvade argument, allt enligt mallen ovan. Alla människor (inte bara kreationister) gillar argument som bekräftar de föreställningar man redan har, och om man gillar ett argument, är det svårare att se argumentets svaghet. Kreationister gillar argument som bekräftar att de är skapade, eller åtminstone är släkt med någon som är skapad vid ett historiskt datum. Så när argument för detta presenteras, kommer det vara mycket roligare att tänka att man har rätt, än att försöka hitta fel i argumentet.

Men om vi nu inte är skapade, varifrån kommer alla "bevis" för att vi är skapade? Eftersom kreationister driver en falsk hypotes så är det ingen idé att forska. Det finns nämligen inget att hitta. Istället används tankesmedjor. Dessa engagerar sig i att tänka ut finurliga argument som antingen syftar till att exponera vetenskapen som en konspiration, eller som syftar till att visa att de har hittat ett problem som ingen vetenskapsman har tänkt på. Du kanske undrar varför de inte försöker tänka ut argument för att vi är skapade?

Vi gillar som sagt våra egna idéer, och alla som tror på en skapargud eller på skapargudar, är så pass vana med tanken att de personliga föreställningarna är det enda tänkbara alternativet till en naturalistisk förklaring. Och även om någon som tror på en annan gud eller på några andra gudar mot all förmodan skulle plocka en poäng, kan man ju alltid tänka sig att poängen är giltig trots att personen råkar vara förledd i sin religiösa övertygelse. Förledd i frågan om vilken eller vilka gudar som verkat. Skapelsetroende kristna kan alltså betrakta t.ex. skapelsetroende muslimer som "nyttiga hedningar", som åtminstone har insett att vi verkligen är skapade. Och mycket riktigt kan den muslimska kreationisten Hamza Tzortzis utan problem använda den kristna kreationisten William Lane Craigs argument, trots att de inte delar tro. Argumenten förhåller sig helt enkelt inte till den egna positionen, utan till den gemensamma fiendens. Så varför ta sig besväret att tänka ut positiva argument? Det är inte värt det.

Den som åberopar att vi är skapade, behöver ha en skapare. Även här faller man tillbaka på den gamla vanan att kunna hänvisa till Gud, helt obesvärade av det faktum att Gud till synes inte finns på riktigt. Skepticism, någon? Mitt positiva påstående att Gud inte finns brukar möta protester, men jag har aldrig hört någon invändning som varit värd att ta på allvar. Även om jag kapitulerar, lyser skälen att tro att Gud finns med sin frånvaro. Starkt. Bländande starkt.

"Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd."

Vi kan inte bevisa bortom alla tänkbara tvivel att Gud inte finns, men vi kan göra kvalificerade uttalanden om sannolikheten. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det bara löjligt att påpeka att vi inte kan bevisa Guds icke-existens, eftersom skeptiker istället måste ta hänsyn till vad vi verkligen kan veta. En vetenskaplig hypotes kan inte bäras upp av godtyckliga övernaturliga krafter eller av väsen vars icke-existens inte är bevisad. Om vi inte är intresserade av att göra detta, kan vi lika gärna komma till slutsatsen att vi verkligen är skapade, såsom kreationisterna hävdar. För inte går väl motsatsen att bevisa?

Universum kan vara skapat för 6000 år sedan, i ett tillstånd som gör att det ser ut att vara gammalt. Ljuset kan vara skapat samma tillstånd som det skulle befinna sig i om det hade varit på väg i 13,7 miljarder år. Gud kan allt och vi kan inte veta. Universum kan ha skapats i torsdags, och vi i det, med falska minnen. Att vi kan lära oss något av omvärlden genom att studera den, är ett antagande som vi gör. Det har visat sig att det är ett användbart antagande, därför tillåter vi oss att göra det. Den viktiga skillnaden mellan skeptiker och kreationister är att kreationister inte gör samma antagande. Deras är istället: Vi är skapade.

Denna skillnad leder till ett komplicerat förhållande till vetenskap. Vetenskap är inte användbart för att bidra med förståelse kring tings varande, utan endast användbart när det på något vis antas bekräfta det man redan tror sig veta - vilket är lite lustigt, eftersom vetenskap då helt plötsligt antas vara bra. Detta komplicerade förhållande till vetenskap tar sig uttryck i en diskussion om vetenskapsfundamentalism och scientism.

Eftersom jag inledde med att hänvisa till konsekvensargumentet som är kopplat till att vara utan transcenderat syfte så kan det vara relevant att svara på frågan om livet verkligen är meningslöst. Om du låser dig fast vid att det måste finnas en övernaturlig agent som ska bry sig, så är ditt liv både meningslöst och värdelöst. Om du upptäcker dina jämlikar, deras känsloliv och omvärlden dessa existerar i, kommer du förmodligen överge din Gud ganska fort.

Tillbaka