Är allting relativt?

Alting är relativt?

Under våren 2020 hade jag en ganska bisarr debatt med en anonym skribent i Nerikes Allehanda. Det hela började med ett inlägg från Humanisterna Örebros senast nominerade styrelseledamot Shilan Hasan. Hon skrev att kommunens nya investering, en Mirakel-skylt, egentligen tillhör den religiösa sfären. Hon skriver (17/5):

Micael Grenholm som är ordförande för Svenska Apologetisksällskap och Anders Hesselbom ordförande för Humanisterna Örebro har också debatterat liknande frågor. Micael påstår att det finns många ”vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön” som sker ofta och i olika delar i världen men att vi sällan pratar om dem.

24/5 svarar signaturen "Ingen har alla svar".

Var går gränsen mellan det övernaturliga och naturliga? Är det så att det övernaturliga helt enkelt är det som människan ännu inte förstår/kan bevisa? Därmed kallar man det ’övernaturligt’. En fråga om relativitet! Vilket leder oss till Einstein. Om man nu ska citera detta geni i sammanhanget, så bör man veta att han ofta talade om "Gud" men då i ett icke-religiöst perspektiv.

31/5 svarar även Micael Grenholm. Han skriver:

Hasan försöker återge den argumentation jag för i boken Dokumenterade mirakler samt den debatt jag hade med Anders Hesselbom för ett år sedan, men gör så tyvärr på ett otydligt och missvisande sätt. Det stämmer att jag i boken presenterar flera fall av vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (förkortat voteb), med hänvisning till forskare och läkare som Jacalyn Duffin och Rex Gardner.

"Ingen har alla svar" fick lägga ut texten igen (11/6) med ett antal påståenden men jag fick sista ordet i denna fråga (24/6):

1. Albert Einstein sa att allting är relativt för att han ansåg att Universum är skapat av gud.

Nej, Albert Einstein hävdade inte att allt är relativt i syfte att öppna upp för övernaturliga förklaringar, hans relativitetsteori betyder något annat. Den beskriver ett förhållande mellan massa och energi, och är i sig själv en förklaring av naturliga fenomen.

2. Sekulärhumanister brukar inte tro på själen, men Anders Hesselbom verkar tro att den finns, eftersom han skriver att den existerar som en föreställning i huvudet.

Att jag anser att själen endast existerar som en föreställning i huvudet medan naturalister normalt brukar säga att den inte finns, beror inte på "en spricka inom Humanisterna" utan på att sistnämnda innehåller ett underförstått erkännande om att det faktiskt finns en föreställning om en själ - det är den föreställningen vi diskuterar.

3. Att självmedvetandet är skapat av gud och placerat i hjärtat bevisas av att hjärtat har ett större elektromagnetiskt fält än hjärnan.

Storleken på ett mänskligt organs elektromagnetiska fält varken ett argument för eller emot själens existens i sig själv, då en förklaring måste hålla ihop ända fram till poängen man avser göra - argumentet måste "följa".

Jag anser alltså att debattinläggets samtliga tre sakpåståenden är felaktiga, och vill komplettera med en personlig reflektion kring själva principen kring debattens start: Mirakel.

Fenomen som människan upplever kan i princip delas in i tre kategorier: 1) Sådant som givits fungerande naturliga förklaringar, 2) sådant som ännu är oförklarat och 3) sådant där man lyckats säkerställa övernaturliga förklaringar. Dessa kategorier är väldigt ojämnt fördelade, vilket lockar den som tror på övernaturliga ting att kidnappa kategori 2 för att fylla på sin kategori 3. Men det löser inget, det introducerar bara nya obevisade hypoteser. Finns verkligen de gudar som jag hävdar har orsakat fenomenet jag vill förklara, enligt någon rimlig definition av ordet "finns"? Jag tycker att man kan börja där, för verkligheten är nog så fantastisk.