Anders Hesselbom

Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist. Författare till bok om C64 och senbliven lantis.

Startsidan > Texter > Blogg

Blogg

Bloggen finns att läsa i sin helhet här.
Blogg

*** MARTIN ÅDAHL OCH DE MEST PINSAMMA MINUTERNA I SVENSK TV-HISTORIA ***

Jag måste kommentera de förmodligen mest pinsamma fem minuterna som någonsin visats i debattprogrammet Sverige möts. Ex-muslimen och debattören Omar Makram kommenterar debattklimatet i Sverige, genom att konstatera att svensken tenderar att tassa på tå kring religionskritik som riktas mot islam. Och knappt hinner han göra sin poäng, förrän centerpartisten Martin Ådahl bryter in, utan att ha fått ordet, och sluddrar ut en massa defensivt pladder om generaliseringar mot muslimer. Hundratusentals svenskar är muslimer som jobbar som poliser, sjuksköterskor, läkare. Muslimer bygger upp vårt samhälle, men utsätts ändå för generaliseringar. Och därmed har han ofrivilligt bevisat att Omar Makram har rätt och att han själv har fel. Makram påpekar detta, lugnt och sakligt, men Ådahl är totalt oförmögen att förstå vad som sägs i det samtal han själv deltar i.


Martin Ådahl är definitionen av en mansplainer, som försöker förklara något för någon som kan ämnet i fråga mycket bättre än han själv. Jag förnekar inte att han förmodligen är lite bakom flötet, men framför allt är det rädslan för ämnet som är drivkraften bakom de pinsamheter tv-licensbetalaren måste utstå när kameran riktas åt hans håll. Muslimer måste skyddas i konversation, till varje pris. Martin Ådahl lyckas både generalisera om muslimer, blanda samman muslimer och islam, samt beskylla religionskritik för att vara den egentliga generaliseringen, inom ett par minuter. Man undrar om Centerpartiet är stolta?

Uppdatering 2022-05-22: Sedan programmet visats i tv har Martin Ådahl både skyllt ifrån sig ("det är Omar Makram som inte skiljer mellan fundamentalister och alla hårt arbetande muslimer i Sverige") och uttryckt att satir är ett alternativhögerfenomen. Vi får väl se om förslaget att förbjuda satir kommer från Centerpartiet lagom till riksdagsvalet.

*** ÄR VI FORTFARANDE SKAPADE I VÅR NUVARANDE FORM PÅ PLANET DAGEN? ***

Ibland är tidningen Dagen riktigt roliga. Under rubriken "Skolan ska lära eleverna kritiskt tänkande - även gällande evolutionsteorin" skriver Frida Park om "fördomen" att vetenskap och tro inte går att förena. Ja, Frida Park, varför skulle grundlös tro, vars ursprung är vidskepelse och vidmakthållande bygger på auktoriteter, vara något annorlunda än det systematiskt kunskapssökande som vi menar när vi pratar om vetenskap? Naturligtvis för att de är varandras motsatser!

Texten inleds med en klagan över att en skola kritiserats för att den gav eleverna i uppdrag att formulera "vetenskapliga" (inom citat) argument mot evolutionsteori. Det är såklart inga problem att eleverna forskar eller kritiserar vetenskapliga förklaringsmodeller (evolutionsteori eller annan), men om så sker, behöver eleven stöttas. En kritik mot evolutionsteori är t.ex. att om evolution pågått i miljarder år, borde vattnet vara uppdrucket av alla djur som levt före oss. Det finns såklart fler motargument, men kan vi lita på att läraren som gav uppgiften verkligen klarar och riva ner elevens motargument, eller har lärarens syfte varit att så ett frö av misstro mot naturvetenskap hos eleven?

Just evolutionsteori råkar vara så nära en vetenskaplig sanning man kan komma, och det finns ingen forskning som motbevisar den. Mänskligheten kan ha fel om det mesta den tror sig veta idag, men planetteori (att jorden cirkulerar runt solen) och evolutionsteori (att vi utvecklats från enklare varelser över generationer) verkar verkligen vara korrekta teorier, eventuella interna brister till trots. Ska man lära eleverna att riva ner en vetenskaplig teori, kan just evolutionsteori tas till som ett ganska motigt exempel. Hur skulle ett särskilt bra motargument från en särskilt skicklig elev vara konstruerat, och vad skulle det påstå? Frida Park är klok nog att inte ge några exempel.

Istället säger hon att en lärare måste kunna lyfta fram sådant som evolutionsteori inte svarar på, t.ex. universums uppkomst eller livets uppkomst. Varför? Säger Frida Park detta som kommentar till hur en utbildning i vetenskapsteori bör vara utformad? Arkimedes princip om flytkraft svarar inte på dessa frågor, men en teori är inte dålig för att den inte är allomfattande. Om religion reduceras till en konkurrent till vetenskap, går de två inte att förena.

Slutligen vill hon se fler kristna kompetenta forskare. En kompetent forskare, oavsett religiös tillhörighet, lämnar sin religiösa världsbild hemma. Jag har inget emot att en asatroende forskare gör antagandet att blixten på en åskhimmel kommer av att Tor svingar sin hammare, men jag har problem med att forskarens hypotes ska ha samma status som åskteori i skolan. Den lärare som vill att eleverna ska ta fram kritik mot åskteori, måste vara väl rustade med både förmågan att förklara när sådan kritik faktiskt inte skadar den vetenskapliga förklaringen bakom blixtar, och även förstå att den elev som verkligen lyckas skada åskteori, inte har gjort ett positivt argument för Tors hammare, utan bara producerat kritik mot åskteori, och således bidragit till kunskapsläget. Efter att kritiken hanterats, kanske eleven rent av har stärkt de teorier som kretsar kring åskväder?

Jag vill verkligen veta vad Frida Park har för intresse bakom texten. Hur ser hon själv på skapelsetro? Går det att förena med ett vetenskapligt förhållningssätt? Det enda som kan få mig att säga ja, är att föreställningen om skapelse ses som något symboliskt eller något man tror inför sig själv. Mitt svar blir i.s.f. positivt eftersom man då gör något annat än vad vetenskapen gör, vilket är att försöka förklara den naturliga världen så som den faktiskt är. Den som verkligen tror att vi är skapade av en övernaturlig agent, och att vi inte har förändrats över tid, har förmodligen inte kommit dit genom att studera forskningsläget, eller bedrivit vetenskapligt arbete.

Det arbetet skulle nämligen vara tillgängligt för oss andra att studera. Men tyvärr finns ett ting som kreationister vägrar göra, och det är att berätta hur de kom fram till sina uppfattningar om skapelse, utan att hänvisa till sin religion eller till några juvenila trossatser. Den som klarar den uppgiften, sysslar inte med religion, den sysslar med något som är oförenligt med religion. Vetenskap.

*** VALSYSTEMET BESTÄMMER VALETS VINNARE ***

I Sverige släpper ett valdistrikt ifrån sig siffror om hur många som har röstat på vilket parti, som sedan ligger till grund för att svara på frågan om vilka parter som fått hur många röster, och därmed har vi ett valresultat. Det är ett rättvist system som, om rösträkningen skett korrekt, ger ett korrekt valresultat. Alla som jobbat som rösträknare vet ungefär hur stor felmarginalen är, och även om den är stor, så är den definitivt inte omstörtande. Valarbetare påverkar bara valresultatet när marginalerna är små. En lösning är datoriserad rösträkning, vilket jag förespråkar, men inte riktigt kan argumentera för i ett land där gemene man anser att datorisering innebär stängd källkod på Internet-anslutet system.

I USA släpper ett valdistrikt ifrån sig en vinnare. Skillnaden är fundamental, för presidentvalet handlar då inte om hur många som har röstat på vem, utan om hur distrikten ser ut.

Ordet "gerrymander" kommer från engelskans "gerrymandering", och det kommer från att den kreativa distriktsuppdelningen, signerad Elbridge Gerry, liknade en salamander. En gerrymander är alltså en geografisk figur som flyttar makt från medborgaren till administrationen, och gerrymandering löser följande problem i det hypotetiska landet Orwellanien, som har 21 röstberättigade:

1. Du vill att Parti Röd ska vinna, och Parti Röd har flest röster.

2. Du vill att Parti Röd ska vinna, och Parti Röd har färst röster.

Det samma gäller om du vill att Parti Blå ska vinna, oberoende av om Parti Blå har flest eller färst röster.

Om Parti Röd ska vinna och Parti Röd verkligen har flest röster bland Orwellaniens 21 röstberättigade medborgare, kan man acceptera en ganska naturlig geografisk uppdelning i röstdistrikt. Man kanske följer geologiska eller andra geografiska strukturer eller kommundelar, och får sin vilja igenom.

Betrakta följande bild. Den visar var Orwellaniens 21 invånare bor, och hur de röstar. Eftersom en majoritet röstar på Parti Röd, kan vi tryggt förlita oss på naturliga distrikt (bilden) och ändå vinna valet. Flest distrikt (och flest väljare) har röstat på Parti Röd.

En vinst är lika mycket värd, oavsett om den är stor eller liten. En vinst för ett parti i ett distrikt, är en röst när presidentvalet ska avgöras. Med en naturlig uppdelning av distrikten, kan vi konstatera att 11 röda röster är fler än 10 elefanter, och att Parti Röd således har segrat i fler distrikt än Parti Blå. Så vad kan Parti Blå göra?

Givet att det är antalet segrar som räknas, och givet att en tjänsteman som gillar Parti Blå har en möjlighet att påverka distrikten, kan följande strategi användas: Låt Parti Röd vinna med så hög marginal som möjligt. Tjänstemannen kan se till att Parti Röd vinner stort, och eftersom en storvinst kostar fler röster utan att ge något extra värde, blir utformningen lite märklig. Betrakta den här bilden:

Exakt lika många har röstat på Parti Röd och Parti Blå som i föregående exempel, men denna gång råkade valdistrikten vara utformade så att Parti Röd vinner starkt. Den utformningen hade inte varit värd något om antalet röster var en faktor. Men en stark seger är värd exakt lika mycket som en svag seger när rösterna rapporteras uppåt, och med en stark seger i ett distrikt, räcker inte kvarvarande röster till segrar i många andra. En stark seger kostar fler röster, så makten ligger i mångt och mycket hos tjänstemännen: Var vill de satsa sin förmåga att påverka?

*** DET ÄR ENKELT ATT FÖRA I BEVIS ATT SOCIALDEMOKRATER HAR ÖVERLÄGSEN KOMPETENS ***

Jag påstår härmed att socialdemokrater har överlägsen kompetens, och att det är enkelt att föra detta i bevis. Låt oss titta på det vi faktiskt vet om Sverige och sosseriet.

Premiss 1: I regeringsformen står, i avsnittet om särskilda bestämmelser om statligt anställda:

Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

När regeringen tillsätter styrelseledamöter i statliga bolag eller utser en generaldirektör för en myndighet, ska man utse personen som är bäst lämpad utifrån sin skicklighet, och har förtjänat tjänsten genom att ha påvisat detta under sitt yrkesliv.

Premiss 2: Regeringspartiet Socialdemokraterna sätter medborgarens väl före sitt eget. Även den majoritet (drygt 70%) som inte röstar på partiet, har förtroende för att man gör det som är bäst för folket och att man sätter sitt uppdrag framför sitt eget väl. Enligt Transparency Internationals corruption perceptions index, som mäter medborgarens upplevelse av landets offentliga sektor, är vi ett av världens minst korrupta länder. Undersökningen säger inget om korruption, utan om medborgarens förtroende för offentligheten. I nästan inget annat land på planeten, är tilltron till det offentliga så starkt som i Sverige.

Premiss 3: Det offentliga styrs av socialdemokrater. 90% av landets generaldirektörer är eller har varit engagerade i socialdemokratin. Givet att väljarstödet för Socialdemokraterna endast ligger runt 30%, är en nittioprocentig representation väldigt bra. Värdegrunden på myndigheter och statliga bolag är socialdemokratisk.

Så, i korthet:

Premiss 1: Regeringen ska välja den som är bäst lämpad för uppdraget baserat på kompetens.

Premiss 2: Det offentliga upplevs göra det som är bäst för medborgaren.

Premiss 3: Det offentliga styrs av socialdemokrater.

Att socialdemokrater är mer kompetenta än anhängare av andra partier, är alltså en rimlig slutsats att dra. Om vi tar hänsyn till att Transparency International faktiskt inte mäter korruption, utan upplevd korruption, och sedan antar att sosseriet tillsätter ämbeten utifrån partilojalitet, så blir slutsatsen att socialdemokrater upplevs som mer kompetenta än anhängare av andra partier, vilket faktiskt är fullgott för att medborgaren ska känna sig nöjd. Men för den som litar på att Socialdemokraterna ser vårt väl som viktigare än sitt eget, är ovanstående bevis nog för deras överlägsenhet.

*** VAD ÄR PUBLIC SERVICE? ***

*** EN RELEVANT FRÅGA TILL SVERIGES RADIO: HAR NI HELT TAPPAT DET? ***

Den 3 maj nås vi av att Sveriges Radio har en nyhet ute på arabiska, som i princip går ut på att kristdemokraternas Ebba Busch vill att man ska skjuta muslimer. Bakgrunden är naturligtvis Buschs uttalande om polisers rätt att försvara sig, som media i allmänhet vred till att Busch vill att man ska skjuta islamister. Men Sveriges Radio skruvade till det ytterligare för sin arabisktalande publik genom att påstå att det handlade om muslimer i största allmänhet.

KD:s partiledare Ebba anklagar polisen för att de inte dödade många muslimer.

Utan transparens, ändrar SR muslim till islam. Jag vet inte om det är illvilja mot Busch eller inkompetens, men den s.k. rättningen naturligtvis inte klargörande på något sätt. Journalisten Qais Fares påpekar detta, vilket direkt leder till att det officiella kontot blockar honom. Utan kommentar från SR.

(Att blocka någon, innebär inte att man har lyckats tysta en visselblåsare, det betyder bara att man själv inte vill ta del av vad den säger.)

Doku meddelar att KD kräver ett möte med ledningen för Sveriges Radio, som i sin tur lämnar en skriftlig kommentar med budskapet att det var tråkigt att det blivit fel. Ja, det är ju onekligen lite tråkigt när statsmedia bedriver propaganda mot oppositionen. Och visst, vi kanske inte ska kräva att en journalistkår som har sina partisympatier på annat håll ska kunna förhålla sig sakligt, men det är ytterst talande att man passar på att spä på angreppen när man riktar sig mot en grupp som, på grund av språkliga barriärer, har svårare att hänga med i den offentliga debatten.

Magnus Jacobsson ställer sig frågan hur SR kan garantera att det inte finns fler fel, med tanke på att det inte var de själva som upptäckte denna lögn? Johan Ingerö ställer den kanske mest relevanta frågan till SR: Har ni helt tappat det där borta?

*** RASMUS PALUDAN ÄR INTE NÅGON LÖSNING, MEN HAN BEVISAR ATT VI HAR PROBLEM ***

Igår brände Rasmus Paludan en koran igen. Denna gång skedde det utanför Råslätt moské i Jönköping, utan demonstrationstillstånd och således utan kravaller - ligisterna visste helt enkelt inte om att det bjöds på koranbränning. (I Sverige behövs inget tillstånd för att få bränna en koran på allmän plats, men om du gör ett evenemang av det, så är det en allmän sammankomst som behöver godkännas av polisen.)

Jag betraktar Paludan som min politiske fiende, men jag kan inte ta ifrån honom att han framgångsrikt visat att många som säger sig vara demokrater, gärna vill montera ner det fria samhället när saker och ting ställer sig på sin spets. Vi hade den diskussionen när Salman Rushdie kritiserade islam i boken Satansverserna (1988), vi hade den diskussionen när Nerikes Allehanda publicerade en karikatyr av "profeten" Muhammed (2007), vilket ledde till ett enormt pådrag och, och att Lars Vilks fick polisskydd för resten av sitt liv. Ska man få ifrågasätta religiösa dogmer? Ska man få rita karikatyrer?

Så nu har vi en diskussion om huruvida det ska vara lagligt att uttrycka starkt ogillande av en ideologi genom att bränna en bok som representerar den ideologin? Det problem Sverige har dragit på sig, är mycket större än de individuella friheter som ifrågasätts. Hade vi förlorat debatten 1988 och kriminaliserat religionskritik, hade vi kunnat leva någorlunda gott liv ändå. Hade vi förlorat debatten 2007 och kriminaliserat karikatyrer, hade vi kunnat leva ett någorlunda gott liv ändå. Om vi idag kriminaliserar demonstrativt ogillande av ideologier, kommer vi ändå kunna leva ett någorlunda gott liv. Vi ger upp vår möjlighet till självförverkligande, men den ligger väldigt högt upp på Maslows behovstrappa, och påverkar inte mer grundläggande fysiologiska behov. Många islamistiska länder har sedan länge kapitulerat från de övre stegen. Jag skulle självklart vilja ha kvar det fria samhälle som våra mor- och farföräldrar offrat så mycket för att kunna lämna över till oss, men jag ser ett ännu större orosmoln.

Vi kan inte låta den som är mest skrupelfri diktera villkoren för vårt samhälle. Om någon är beredd att döda en polis genom att drämma en sten i huvudet på honom, för att få igenom inskränkningar för sina medmänniskor, kan inte detta mötas med relativisering. Jonas Gardell efterlyser ett allmänt förbud mot att bränna böcker medan andra säger att det ska vara lagligt, men att det sociala stigmat ska vara så starkt att man rent av inte har några andra val än att avstå. Det råder alltså inga tvivel om att det fria samhället är under attack. Rasmus Paludan är inte någons räddning, men senast var det hans demonstration som påminde oss om att vi har problem. Och vårt största problem just nu är inte att det finns lagligt utrymme för hädelse, utan att folk är beredda att döda för att demokratin ska monteras ner, och att kulturpersonligheter låter sig luras.

*** ÄR DU POPULIST, LILLE VÄN? ***

En gång vart fjärde år blir Socialdemokraterna ett oppositionsparti. När det är dags för riksdagsval i Sverige, bedyrar de problemen med rikets ledarskap och lovar att allt ska lösa sig efter nästa val, om fårskocken bara röstar rätt. Vi förväntas nicka instämmande i att en handlingskraftig socialdemokrati kommer att vara lika närvarande under nästa mandatperiod som de varit frånvarande under den föregående. Man anses anta att det krävs ett val för att S inte ska vara S. Välj S, så lovar vi att aldrig agera som S! Väljarna har fått betala överpriser för en regering som lovar att företräda dem istället för sig själva under några få år. Väljarna har applåderat regeringens löneförhöjningar från år till år, i ljuset av löftet att S ska kasta ett getöga på deras önskemål och behov, om vi är vänliga att bara bevilja dem en endaste liten mandat period till. Annika Strandhälls fenomenala insatser för miljön, kommer äntligen att visa sig, bara vi röstar rätt en endaste gång till. Morgan Johanssons insats för medborgarnas säkerhet, kommer garanterat att nå allmänheten efter bara några få omval - välj inte efter ditt hjärta, välj Partiet. Var Lojal. Acceptera Narrativet. Är du kanske fascist, lille vän?

Lyssna på SVT, de varnar för opposition. Om den som är objektiv, som SVT, vill cementera makten, är det rätt att cementera makten!

Men just nu befinner vi oss i det enda tillfället där SVT och regeringen står i ideologisk konflikt. Medan regeringen nu blottar strupen och påminner om att deras excellens endast behöver en endaste valseger till för att nå medborgaren, påminner SVT om normaltillståndet där hederskultur beror på trasiga staket, vilket tydligen är Fritidsgårdar™ 2.0. Medan vi förväntas skylla på SD för att nästa invandrade medborgare med en femtiolapp för lite i månadslön utvisas, ombeds vi vänligen men bestämt att inte titta på vilken regering som varit ansvarig för de utvisningar som faktiskt skett under de senaste åtta åren. Och framförallt inte på de som inte skett!

Kanske inte S har varit helt framgångsrika? Den tanken säger mig att du förmodligen är populist.

*** ATT FÖRBJUDA HÄDELSE I JUST SVERIGE ÄR KANSKE NÖDVÄNDIGT ***

Det finns en bild som brukar plockas fram när man ska påvisa att Sverige är världens mest extrema land. Det är Inglehart-Welzels karta som placerar in länder på ett tvåaxlat diagram, där den ena axeln representerar traditionalism kontra sekularism. På den hamnar Sverige längst ut åt det sekulära hållet.

Den andra axeln representerar om medborgarna lägger tid på överlevnad eller självförverkligande. Även där sticker Sverige ut för att de lägger väldigt lite tid på överlevnad och väldigt mycket tid på självförverkligande. Sverige borde således inte vara ett land där medborgarna kräver att hädelse ska kriminaliseras? I ärlighetens namn så är detta önskemål lite illa dolt i ett resonemang som avslöjar att man förstår att hädelselagar är dåligt. Vi ska kalla hädelse för "hets mot folkgrupp", hädelse ska vara tillåtet men komma till ett så pass högt pris så att man ska välja att avstå (s.k. hederskultur), och så vidare. Men det verkliga svaret på frågan kommer när man tittar på vilka länder som idag har kriminaliserat hädelse.

På listan över svenska med utländskt medborgarskap ligger Syrien på första plats och Polen på andra plats. Polen har hädelselagstiftning. Därefter kommer Afghanistan, som har extremt sträng hädelselagstiftning. På fjärde plats kommer Finland och därefter kommer Eritrea, som också har en relativt sträng hädelselagstiftning. Och så vidare. Rent geografiskt tillhör vi en exklusiv demokratisk elit, men våra medborgare kommer från länder utanför detta område.

Vi kan, svart på vitt, konstatera att den som uttrycker avsky mot en ideologi genom att offentligt bränna en bok som representerar den ideologin, utsätts för faktiskt vara. Jag anser att detta ska utmanas, men jag är ödmjuk inför det faktum att det kanske ska göras med ord snarare än med handling, åtminstone nu, eftersom det demokratiska samhället faktiskt är ifrågasatt. Men målet måste alltid vara att hädelse ska vara riskfritt.

*** ÄR RELIGION GODARE ÄN DEMOKRATI? ***

Hur kan Ebba Busch anse att om någon ska bli skadad under en terroristattack, så ska det hellre vara terroristen än polisen? Glöm inte att hon är kristdemokrat, och därmed behöver förhålla sig till Bibeln! Att terrorism ska bekämpas, saknar bibelstöd för allt jag kan se. Så vad försvaras enligt Bibeln?

2 Mos 22:18: "En trollkvinna skall du inte låta leva."

3 Mos 20:10: "Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden."

3 Mos 20:27: "En man eller en kvinna som har en ande från en död eller en spådomsande i sig skall straffas med döden. Man skall stena dem, skulden för deras död är deras egen."

3 Mos 24:14: "Mannen som förbannat skall föras utanför lägret. Alla som har hört orden skall lägga händerna på hans huvud, och hela menigheten skall stena honom."

1 Sam 6:19: "Men Jekonjas släkt hade inte deltagit i den allmänna glädjen i Bet-Shemesh vid åsynen av Herrens ark. Därför dräpte Herren sjuttio av dem, och folket höll dödsklagan på grund av den manspillan som han hade vållat." 

Sak 13:3: "Om någon därefter uppträder som profet skall hans egen far och mor säga till honom: 'Du får inte leva, du har uttalat lögner i Herrens namn.' Hans egen far och mor skall sticka ner honom då han profeterar."

Hes 18:4: "Allas liv tillhör mig. Faderns liv tillhör mig likaväl som sonens. Det är den som syndar som skall dö."

Listan fortsätter och "det är judarnas fel" är noterat. Men givet det så hittar jag inte ett ord om att polisen är viktigare för samhället än terrorister, så det är inte jättekonstigt att Sveriges Teologer™ har sina invändningar. I Sverige pågår en diskussion om huruvida man ska kriminalisera yttrandet ogillande av innehållet i en bok genom bränning av den boken. Att detta skyddar många nazistiska idéer, är ett pris vi gärna betalar för att åtnjuta att det även skyddar religiösa idéer, hur galna de än må vara.

Ett tips från coachen, och tro mig, jag har jobbat med förvirrade människors livsåskådningar i många år: Reformera religionen! Gör den till en religion istället för en regelbok! Jag kanske aldrig kommer att få Jonas Gardell i mitt läger, men för den som flyr från muslimskt förtryck står dörrarna till mitt hem helt öppna.

*** DET ÄR INTE SÄKERT ATT DET ÄR ISLAMS FEL ATT VI BEHÖVER BACKA PÅ VÅRA DEMOKRATISKA FRI- OCH RÄTTIGHETER ***

I påskas besökte Rasmus Paludan Malmö för att genomföra en demonstration där han skulle bränna koranen. Någon koranbränning blev aldrig av, men det behövdes inte, för konsekvenserna liknar nog ungefär de som vi skulle ha fått om en koranbränning hade genomförts. Under sitt besök i Malmö gjorde han inget som inte var lagligt och som han inte hade tillstånd att göra. En svensk myndighet, polisen, har ansvar för att bevilja sammankomster, och om det inte finns något hinder, så beviljar man. Nu har Paludan varit där, och malmöborna blev så upprörda att de eldade polisbilar och kastade sten på polisen. Man kan alltså lugnt säga att polisen antingen modigt respekterade Paludans rättigheter eller missbedömde malmöbornas stabilitet.

Händelserna har lett till att polisen polisanmält Paludan för hets mot folkgrupp, och därmed har man gillrat en fälla - man meddelar att sammankomsten är tillåten, han gör inget han inte sagt att han ska göra, bränner inte ens koranen, och blir sedan polisanmäld av samma myndighet som godkände sammankomsten. En perfekt fälla, gillrad av en myndighet för att fånga en medborgare!

Mer eller mindre kända opinionsbildare hakar på, och det mesta tycks handla om att Paludan har angripit muslimer, angripit islam, sårat någon, så vidare. När det gäller principfrågan om demonstrationsrätt, och rätten att häda, så underblåser man den genom att påpeka att Paludans demonstration var "onödig" eller "bara för att provocera", som om man själv vet allt om andras syften och orsaker. Dessutom hackar man på Paludan som person för att misskreditera den som försvarar principen. När man försvarar principen så får man höra att Paludan är rasist och pedofil, så varför försvarar du honom? Om koranbränning ska kriminaliseras, så är det inte för att en rasist och pedofil har gjort det, utan för att gärningen är oönskad av samhället. (Det är nästan så att frågan "försvarar du en pedofil" kan vara tvetydig i en diskussion där en bok av Muhammed är inblandad.)

Så låt gå, kriminalisera koranbränning. Det kan rymmas under hets mot folkgrupp. Polisens anmälan av Paludan kan bli prejudikatet, så nästa gång han ska demonstrera i Malmö får han hitta på något annat. Vi kanske inte ska förbjuda att någon i allmänhet bränner en bok för att visa förakt mot vad som står i den, men specifikt koranen.

Nästa gång någon vill utmana islam kommer inte någon koranbränning på tal, utan något annat måste till. Visa karikatyrbilder på profeten Muhammed kanske? Om polisen godkänner den demonstrationen, och även då straffas med stenkastning, så är det nog bäst att även Muhammed-karikatyrer ryms under hets mot folkgrupp. Kanske inte alla karikatyrer, utan just Muhammed-karikatyrer specifikt.

Inga principer om huruvida det är tillåtet att visa avsky mot religion, inga principer om huruvida det är tillåtet att karikera en profet, utan skydd mot en namngiven grupp, som är utsatt. Är man så utsatt att man kastar sten på polisen, då behöver man särskilda regler. Förväntningarna på en muslim är inte riktigt lika höga som förväntningarna på en jude, kristen eller ateist.

Och det är precis det som våra mer eller mindre kända opinionsbildare har tagit fasta på. En provokation! Av de händelser som inträffade i påskas i Malmö är förvisso kravaller illa, eldandet av polisbilar illa, stenkastningen på blåljuspersonal illa, men en icke-bränning av koranen så illa att vi måste ge upp vissa av våra fri- och rättigheter! Och det kanske är så det är, men jag tror inte att det är på grund av att de är just muslimer (vilket säkerligen inte alla våldsverkare som bråkade i Malmö är), utan för att vissa människor inte har samma liberala värderingar som svensken. Jag tror att man till viss del är en produkt av sin bakgrund och sin kultur. Jag kan tänka mig att jag skulle vara motståndare till många demokratiska rättigheter, om jag vuxit upp i t.ex. Pakistan. Men vi vårdar detta motstånd genom att anta att en muslim som kastar sten på polisen, argumenterar väl för att minska medborgarnas frihet i Sverige. Det kostar så lite att ge upp en frihet, och man saknar den inte förrän man behöver den.

*** YTTRANDEFRIHETEN, RELIGIONSFRIHETEN OCH DEMOKRATIN ÄR UNDER ATTACK FRÅN TRE HÅLL ***

Yttrandefriheten, religionsfriheten och demokratin är idag under attack.

Vad är yttrandefrihet? Yttrandefrihet definieras av FN i dokumentet "Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna" enligt följande: "Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser." Det innebär alltså att yttrandefrihet åtnjuts av den som inte riskerar att få sparken från jobbet för att han har impopulära åsikter, även om åsikterna rentav handlar om religion. Yttrandefriheten skyddar individen från massan.

Vad är religionsfrihet? Den låter dig praktisera din religion utan tvång, och den låter dig avstå. "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor." Att attackera blåljuspersonal när ens föreställningar utmanas, täcks inte av religionsfriheten, men rätten att utmana dina förställningar täcks av yttrandefriheten.

Vad är demokrati? Demokrati är ett styrelseskick där makten utgår från folket. Medborgare har rätt att rösta, och har rätt att lobba för sina frågor, vilket förutsätter demonstrationsrätten och yttrandefriheten. Sverige har en ganska stark indirekt demokrati, vilket innebär att man utser representanter för sina åsikter. Styrkan ligger särskilt i ett skydd mot en stark stat och mot korrupta politiker, i en grundlag. Grundlagen, som säkerställer yttrandefriheten och religionsfriheten, kan inte ändras hur som helst. "Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter."

Attacken mot dessa institutioner pågår nu från tre olika håll, på tre olika nivåer.

Massmedia, som korrekt och plikttroget har pratat om högerextremism när nazister attackerar fredliga demonstrationer, har nu valt att istället prata om högerextremism när högerextremister attackeras. De senaste dagarnas upplopp beror enligt media på den högerextrema Rasmus Paludan, vilket är en subtil glidning från att skylla oroligheter på den som orsakar dem, till den som har demonstrationstillstånd.

Islamismen och annan extremism är givetvis en faktor. Om du inte vill att koranen ska brännas, är du inget annat än en muslim, men den som vidtar våld när den inte får som den vill, är inte en vuxen tänkande människa, den är en extremist som saknar respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Dessa människor har inget i ett kunskapsdrivet och fritt land att göra - oavsett ursprung, etnicitet och bakgrund. Man hör helt enkelt hemma bakom lås och bom.

Vissa medborgare vrider ut och in på sig själva och pratar om att dessa beviljade demonstrationer inte är "riktig" yttrandefrihet eller demonstrationsfrihet, eller att det är "korkat" att bevilja sådant som är provokativt. Vad som är korkat eller inte, är inte upp till våldsverkarna eller deras försvarare att avgöra, den frågan ägs av den som anser sig ha skäl att bedriva sin demonstration. Detta är inte något en demokratiförespråkare vill begränsa, för en sådan anser att det är våldsverkaren som är problemet. Vi behöver komma till en punkt där detta är införstått om yttrandefriheten, religionsfriheten och demokratin ska ha någon framtid i Sverige.

*** KAN DU VÄLJA MELLAN BIDEN OCH PUTIN? ***

Den 16/2 fick Jimme Åkesson frågan i SVT om vem av Vladimir Putin eller Joe Biden han föredrar. Att behöva välja mellan dessa två är en falsk dikotomi, för i verkligheten finns fler val. Åkesson nöjde sig med att säga att han föredrar demokratin i det öppna USA framför skendemokratin i det stängda Ryssland. Gott så? Inte tillräckligt.

Andra har inte varit lika tydliga som Åkesson, men det är inget vi kräver av dem. Stefan Löfven fick chansen att välja mellan Trump och Putin år 2018 och svarar helt korrekt att man inte kan se det så. Det accepterades, trots att han inte, som Åkesson, förtydligade något.

Både Jimmie Åkesson och Stefan Löfven svarar rätt på frågan, men endast Åkesson förtydligade dessutom att han föredrar USA framför Ryssland.

Ändå är det Åkessons svar som regeringen fortfarande tjatar om. Senast igår twittrade vår klimatminister om saken, och hon är förresten den senaste i ledet som själv inte kan svara på frågan. Vad föredrar hon om valet står mellan NATO och Ryssland? Tips: Biden tillhör NATO. "Det som är bäst för Sverige." Men kravet att kunna välja tycks alltså endast ligga på Jimmie Åkesson.

Jag har betydligt högre förväntningar på S än på SD eftersom jag betraktar S som ett betydligt mer seriöst regeringsalternativ än SD, men jag tycker att det är konstigt att jag har så pass få med mig i denna fråga. Kanske både gemene man och Socialdemokraterna själva anser att S inte ska regera av andra skäl än gammal vana? I så fall är det rimligt att man pratar om andras brister istället för att demonstrera sin egna förträfflighet. Åtminstone Jimmie Åkesson verkar nu ha tagit ställning.

*** REGERINGEN BEHÖVER BACKA PÅ SIN RELATION MED KENT EKLUND ***

Hur förväntas jag tänka när Sveriges regering offentligt berömmer twittraren Kent Eklund? Jag är inte så säker på att han är en riktig person, för hans konto svävar i gränslandet mellan utsökt satir och total galenskap. Att vem som helst, bl.a. tack vare Twitter, kan höras numera, är både en välsignelse och något mycket tragiskt. Låt mig först berätta vem Kent Eklund är, åtminstone officiellt. Sexuella övergrepp är ett fin-fint krigsvapen:

Fånga in hela etablissemanget i Kreml, alla från Putin själv till älskarinnor och annat pack och låt ett kompani ukrainska soldater roa sig med gänget ett tag innan arkebuseringen. Gärna på någon stor arena med full publik. Gratis insläpp såklart.

Japp. Jakten är igång. Hittar man henne borde det vara lämpligt att skicka [Putins älskarinna] till ett kompani ukrainska soldater som börjar bli utsvultna i saknad på kvinnlig len, naken hud.

Genèvekonventionen står inte högt i kurs hos Eklund. Sin syn på sin egna politiska tillhörighet beskrivs elegant med ett svar på frågan om han tillhör vänstern:

Självklart. Jag har hög IQ.

Antingen vill han dra den svenska vänstern i lorten eller så är han en högerväljare som vill parodiera den mindre begåvade delen av svensk vänstern.

Ett exempel på regeringsstöd kommer när Kent skriver att SÄPO behöver hålla koll på extremhögern, alltså SD och Moderaterna. Den första som klickar på gilla-knappen för att annonsera sitt samtycke är socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (nuvarande miljö- och klimatminister).

Man får verkligen hoppas att Säpo i Sverige liksom tyska säkerhetspolisen i Tyskland håller ett öga på extremhögern, för Sveriges del då närmast Sverigedemokraterna, fast även Moderaterna som nu tagit ett jättekliv i riktning mot SD.

Det enda av värde i detta publicerade utlåtande från Kent Eklund är att tyska säkerhetspolisen primärt är verksam i Tyskland. Så om vi antar att Sveriges regerings företrädare följer folk på måfå, helt utan att veta vilka de följer, så kan vi bortse från allt Eklund har publicerat, och bara konstatera att detta var värt ett officiellt gillande. Och glöm inte att det är just ett officiellt gillande. Under den korta tid du sitter i regeringen får du en gigantiskt ersättning för att, endast då, företräda väljarna och landet istället för dig själv. Av någon anledning måste man påminna om detta vid varje S-märkt fadäs. Det är lätt att tänka på när en nätsäkerhetsexpert skickade en lista på misstänkta rasister till Svenska institutet, som i sin tur städade upp bland dokumenten när medborgarna påminde dem om att de är en myndighet. Det är så pinsamt att man vill sjunka genom golvet.

På det positiva planet är kärleken ömsesidig, för Eklund själv gillar tweets som berömmer regeringen och Strandhäll. Sveriges regering gullar på Twitter med en person som förespråkar sexuella övergrepp som krigsvapen. Jag kräver inte att någon ska vara perfekt, eller att någon ska avstå umgänge med någon, men under den korta tid man sitter i regeringen, företräder man inte sig själv.

*** TANKLÖST AV SVT ATT UTNÄMNA EN EXTREMIST TILL EXPERT PÅ ISLAM ***

Igår var det återigen dags för SVT att köra i diket. Denna gång vill man tipsa allmänheten om vad man ska tänka på om man vill fasta, och för detta tar man in en person som är expert på islam, Salahuddin Barakat. Råden handlar om att äta frukt, att ha kontakt med gud och att planera i förväg. Barakat vet detta för att han är expert på islam, och SVT ger honom tyngd genom att kalla honom för expert och lyfta fram honom som någon som kan islam.

När samma expert uttalar sig om att lämna islam, så påpekar han att det är förenat med dödsstraff. Detta kan inte praktiseras, men att lämna religionen är inte tillåtet. Och varför skulle man vilja lämna religionen?

Varför skulle man vilja lämna sanningen, det som är självklart och tydligt?

Dödsstraffet finns där för att vara ett slags beslutsstöd, inte för att man faktiskt ska döda någon i onödan.

Syftet med de här stränga straffen är att de ska vara avskräckande. Det är filosofin bakom. Inte att de ska implementeras.

Sanning? Avskräckande? Det låter inte som någon som har något till övers för religionsfrihet, snarare en sektledare.

Om du vet att ditt barn är på väg att slänga sig i en säker förstörelse, ett evigt helvete. Vad gör du då? Du gör allt för att stoppa det. I början kanske man försöker övertala. Om det inte funkar kanske man drar till med hot eller att man ska klippa banden, bryta kontakten.

Resonemanget känns igen från de mest extrema kristna sekterna i Sverige, men när det gäller islam anser statlig television att detta är ett uttryck för expertis. Islam är ett nytt tillskott till den svenska åsiktsfloran, och har på relativt kort tid fått relativt många anhängare. Några exakta siffror finns inte, men det är inte helt omöjligt att den religionen rent av har en miljon anhängare, cirka 10% av befolkningen. En del av dessa, kommer att anse att Barakats föreställningsvärld har vuxit i trovärdighet genom expertutnämningen i SVT, men SVT själva ger varken uttryck för eftertanke eller nyansering. Konsekvenserna av att lyfta sådana som Barakat, drabbar nämligen inte deras barn, utan andras ungar.

*** HÄR HAR NI EN VÄNSTERVRIDEN VALKOMPASS - MYCKET NÖJE! ***

valkompass.com får man hjälp med att välja vilket parti man ska rösta på i riksdagsvalet som går av stapeln om 162 dagar. Dessa frågor ska du besvara:

Fråga 1: Vad tycker du om kärnkraft?

Det positiva svaret påpekar att radioaktivt avfall måste förvaras i hundratusen år. Det där är inte alls säkert att det stämmer. Avfall från moderna kärnkraftverk kan mycket väl vara i ett tillstånd som kräver betydligt kortare slutförvaring.

Fråga 2: Är det ok med vinster i välfärden?

Här påpekas i förbifarten att vårdkvalitén är svårkontrollerad på just privata alternativ, trots att vi känner till att t.ex. oegentligheter på kommunala ålderdomshem ofta kommer till allmän kännedom tack vare visselblåsare och inte kontroller. Det nekande svaret använder formuleringen att "alla skattemedel ska återföras in i välfärden", trots att det förutsätter just vinst - det är förlorade pengar man inte har möjlighet att återinvestera i verksamheten.

Fråga 10: Ska Sveriges skatter höjas eller sänkas?

Bifogat till svarsalternativet om liten sänkning och ordentlig sänkning påstås att det är skatter som uppehåller vår välfärd. Detta är en ren och skär lögn. Mycket av välfärden finansieras av skatt, men absolut inte allt. Den delen som är skattefinansierad, finansieras av skatteintäkter, inte av skattetrycket, som frågan avser. Om skatteintäkterna ökar när skattetrycket ökar, skulle alla våra problem kunna lösas med ännu högre skatter och bidrag, men beskattning är inte konsekvensfritt. Vi har t.ex. hög skatt på bilbränsle och på alkohol för att vi vill hämma konsumtionen, och lägre moms på teaterbiljetter än på tv-apparater för att vi vill stimulera till teaterbesök.

Fråga 14: Ska friskolor kunna ta ut vinst?

Här visar man att man förstår skillnaden mellan att generera vinst och att göra vinstuttag, vilket inte framgick i fråga 2. Man upprepar att det är just svårigheten att kontrollera privat verksamhet som är problemet man ser framför sig. Varför?

Det är nog inte helt utan att denna valkompass inte bara guidar sina läsare, utan faktiskt försöker få dem att rösta "rätt".

*** MINSKAR BIDRAGSBEROENDET UNDER VÄNSTERSTYRE ELLER HÖGERSTYRE? ***

På Twitter har jag sett hur människor som tycker att den socialdemokratiska regeringen gör ett bra jobb hävdar att bidragsberoendet i samhället minskar, medan människor som inte gillar den socialdemokratiska regeringen hävdar att bidragsberoendet ökar. Vad är sant? Vissa pekar på något enstaka bidrags ökning eller minskning som rimmar med deras agenda, men Statistiska Centralbyrån erbjuder en bra översiktsbild.

Först måste man bestämma sig för om bidragsförsörjning är något bra eller något dåligt. Att mycket bidrag betalas ut, kan vara positivt om man antar att många inte klarar av att försörja sig själva. Men självklart är en hög belastning på allmänna medel och ett högt skatteuttag något dåligt för det allmänna välståndet. Och tittar man på antalet personer i arbetsför ålder som är helt bidragsförsörjda, så är det självklart att ett lågt tal är bra. I Sverige räknar man helårsekvivalenter. En helårsekvivalent är helt försörjd av bidrag under ett helt års tid. Två personer som levt på bidrag under sex månader är en helårsekvivalent. Om vi tittar på antalet helårsekvivalenter per år, så kan vi se vilken regering som påverkat bidragsberoendet på vilket sätt.

Jag räknar bort 1990, eftersom jag inte har data från 1989 som kan svara på om 1990 är en ökning eller minskning av antalet helårsekvivalenter, så totalt 31 år av de 32 år som är representerade i tabellen. Dessutom väljer jag att räkna andelen av de arbetsföra, inte de absoluta talen. Vi kan konstatera följande:

20 av de senaste 31 åren har varit vänsterstyrda och 11 har varit högerstyrda. Så rimligtvis borde vänstersidan bära ett högre ansvar för landets tillstånd än högersidan, både när det gäller sådant som är bra i Sverige och sådant som är dåligt.

Från tabellen kan vi avläsa att endast fyra år av 20 vänsterstyrda år har haft en ökning av helårsekvivalenterna (1991, 2002, 2004 och 2020), medan 15 av 20 år har bjudit på en minskning. En 75-procentig framgång alltså!

Högern däremot har fem ökningar och fem minskningar på sina 11 år av makt, vilket innebär en 45-procentig framgång. Är det så här ni vill räkna, så vinner vänstern. Det finns fler faktorer att beakta, och det finns fler mått att beakta, och i Sverige är en rejäl minskning av skattetrycket fortfarande ett obeprövat koncept under modern tid, vilket borde vara något för (åtminstone) högern att springa på.

*** FÖR TILLFÄLLET LIGGER BEVISEN FÖR MÖRKLÄGGNING UTE FÖR ALLA ATT SE ***

Som vanligt när man kritiserar statens transparens i ett specifikt fall så måste man fäkta bort alla metafrågor som man skrämmer upp genom att göra så. Detta inlägg är inte allmän kritik mot Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell, det svenska systemet i stort, och så vidare. Detta inlägg kritiserar en specifik mörkläggning av ett händelseförlopp hos Folkhälsomyndigheten.

Den 9:e mars år 2022 publicerar man på sin nyhetssida en text om att Anders Tegnell får ett toppjobb hos WHO. För att sökmotoroptimera har man rubriken i URL:en. Adressen till nyheten är:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2022/mars/anders-tegnell-till-internationellt-vaccinuppdrag-for-who/

Notera att frasen "Anders Tegnell till internationellt vaccinuppdrag för WHO" kan utläsas ut den URL som alltså ligger till grund för en rubrik.

När man öppnar sidan, har den en annan rubrik. "Anders Tegnell till internationellt vaccinuppdrag". Kärnan i texten (läst 27/3) är:

Anders Tegnell utses av Folkhälsomyndigheten att bistå som senior expert i en ny grupp som planeras arbeta med att tillgängliggöra covid-19-vaccin till världens länder som inte kunnat köpa eget vaccin.

Rubriken har tappat "för WHO", jobbet är inom Folkhälsomyndigheten och texten har en bifogad klausul under rubriken "Observera":

Nyhetstexterna är aktuella när de publiceras men uppdateras inte.

Adressen i fråga finns listad på Web Archive, och den kopia som togs just 9/3, har rubriken "Anders Tegnell till internationellt vaccinuppdrag för WHO". Kärnan i texten är då:

Sverige bidrar ytterligare till det globala arbetet med jämlik tillgång till vacciner mot covid-19 genom att Anders Tegnell får i uppdrag att arbeta för WHO i Geneve med den globala vaccinationsinsatsen.

En helt annan innebörd och en helt annan arbetsgivare, nämligen den nuvarande.

Om en text som inte ändras blir inaktuell, så publicerar man en ny text. Man ändrar inte utan att redovisa att man ändrar, vid ett påstående om att ingen ändring har skett, för det skapar misstänksamhet. Med denna kunskap är det helt legitimt att ställa frågan om Tegnells påstådda uppdrag för WHO föregick samma utbetalning av skattemedel som även föregick Stefan Löfvens nya FN-tjänst?

I princip är det bara ett politiskt parti som sysslar med politiska tillsättningar av höga tjänstemän, och det är Socialdemokraterna. För övriga partier sker detta jämförelsevis marginellt. Det innebär Socialdemokraterna har ett extra tungt ansvar att kunna svara på misstanken att medborgarnas pengar har använts för donationer under förhoppning av motprestationer som gynnar det egna lägret. I detta fall ser allting som ligger på bordet ut att peka i den riktningen.

SVT brukar ändra URL på sina texter när de ändrar i dem. Det finns även fall där man har begärt gallring från Web Archive (t.ex. mindre smickrande bilder på Mehmet Kaplan och Grå vargarna). Bevisen för mörkläggning finns åtminstone tillgängliga i skrivande stund.

*** VÄRDESKAPANDE ELLER OMFÖRDELANDE? ***

Är verkligen Sveriges största problem att det bor rika människor här? Och är det verkligen fattiga som mår bäst av beskattning?

*** SERIETECKNAREN LISE MYHRE SPARKAS PÅ GRUND AV DEN INFORMELLA "MED KNORR"-REGELN ***

Cancel-kulturen har nu nått serietecknaren Lise Myhre, känd för serien Nemi. Hon släppte ifrån sig ett seriemanus som egentligen inte var någon serie, bara ett ställningstagande mot vargjakt. Den opponerar sig mot licensjakt och påpekar att vargen kan utrotas (underförstått från Skandinavien, skulle jag tro). Serien publicerades i flera lokaltidningar (mest NTM om jag uppfattat SVT korrekt) och beslutet att sparka Myhre från sitt uppdrag att leverera Nemi togs av chefredaktörerna på NTM:s tidningar, eftersom "serien" inte levde upp till det informella kravet att vara underhållande eller samtidskommenterande "med knorr". Att kravet är informellt bekräftas av underhållningsleverantören Bulls, som har Nemi i sitt produktsortiment.

Jag är inte blind för den skada som Lise Myhre har orsakat sina medmänniskor, och eftersom jag själv har varit motståndare mot licensjakt av varg, men idag svängt i frågan, så tillhör jag den grupp som förmodligen ska skyddas av NTM-tidningarna. Jag håller inte med Myhre, för jag ser inga problem i att vargen helt försvinner från skandinaviska halvön.

Missförstå mig inte, jag älskar varg, och att möta varg i naturen är i det närmaste en religiös upplevelse för mig. Men just den varg som bor här är stor (ryssvargsgener?), svår att tygla på små landytor och ställer till med problem för bönder som redan har en dysfunktionell regering som tynger dem. Men varför ska just Lise Myhres åsikter rimma med mina? Hon är en autonom och fri människa, och vad har man för moral om det är den vars åsikter man inte delar som man försöker tysta?

NTM:s antagande att jag måste skyddas är kränkande.

Jag bröt med min lokaltidning Nerikes Allehanda (ProMedia) för ett par månader sedan. Det fanns flera skäl, men ett var definitivt att man bytte ut Carpe Diem (Niklas Eriksson) på grund av klagomål från läsare. Läsarna gillade inte serien, tidningen tog tillslut bort dem, jag fick ett mindre skäl att ge dem mina pengar, allt är i sin ordning.

Men anledningen till att Myhre förlorade ett antal kunder var att en redaktör släppt igenom en knorr-fri serie för publicering. Myhre kan inte själv bestämma vad som ska nå tidningen, läsarna har inte levererat några upprepade klagomål, hon har levererat en serie som inte refuserades, utan gick i tryck! Fredrik Lagerqvist, som är chefredaktör för Norrköpings tidningar ger precis den bilden:

Det är bara vi som utgivare som kan kritiseras för vi publicerade den. Man får väl titta på om vi ska se över några rutiner här.

Solklart bullshit-språk för att hon måste kickas för att han har gjort fel. För detta betalar vi skattebetalare 3 miljoner kronor i innovationsstöd, 1,2 miljoner kronor i distributionsstöd, 2,6 miljoner i coronastöd och 2,1 miljoner i redaktionsstöd. Är man så viktig måste givetvis någon annan sparkas när man gör ett val man ångrar.

*** 2021 ÅRS SIFFROR FÖR SVENSKA KYRKAN ÄR PÅ PLATS ***

Idag publicerade Svenska kyrkan sina siffror för år 2021. Sedan år 2005 har folkmängden i Sverige ökat med 1,4 miljoner till mättillfället (10 452 325, december 2021) och under den tiden har Svenska kyrkan tappat 1,3 miljoner medlemmar till dagens 5,6 miljoner.

Nettotappet på 94 870 är i princip samma som nettotappet som gjordes under år 2020, som båda var över snittet (83 257 medlemmar per år).

Den absoluta siffran är aktiva+passiva utträden (att säga upp medlemskapet, att dö ur kyrkan, och så vidare) minus aktiva+passiva inträden (att välja att gå med, att bli inskriven av en förmyndare).

Svenska kyrkan har idag 5 633 867 medlemmar, vilket ser ut så här i jämförelse med folkmängden:

Här finns förändringen för år 2020.

*** DET LAND VI BYGGT LEVER INTE UPP TILL DAGENS KRAV ***

Jag har kommenterat den missunnsamhet som SVT-journalisten Elaf Ali och skådespelaren Evin Ahmad i egenskap av syrier uttryckt om Sveriges stöd till Ukraina. Det är särskilt busskortet som skaver.

Igår stämde en tredje syrier in i kören. Denna gång var det rap-artisten Ant Wan som på Instagram visade att han slängt sin Grammis i toaletten. Inte för att han bryr sig, men han borde ha blivit nominerad i alla kategorier, och därför var han sårad. Premissen är att han är bäst, slutsatsen är att den som inte tycker så begår allvarlig feltyckning. Förmodligen en hudfärgsbaserad feltyckning:

"Förklara varför dom andra nominerade är mer värda nomineringarna, är det för att jag inte är vit?"

Inte alla som fått en Grammis är vita, inte alla vita som fått en Grammis har fått den oförtjänt (även om det sistnämnda är lite mer osäkert än det förstnämnda). Jag har inget emot att vi alltid nominerar honom i alla kategorier och att vi ger honom gratis busskort för resten av livet, men räcker det? Gör vi honom en tjänst eller tar vi honom bara till nästa klagomålspunkt? Stundar frågan "inte för att jag bryr mig, men varför får inte jag alla litteraturpris"? Visst kan vi jobba hårdare för syrianernas skull - det kanske vi borde ha gjort sedan länge - men i gengäld måste de acceptera att samhället är större än dem.

*** FÖRMÅGAN ATT FÖRSTÅ MINORITETER ÄR INTE NÖDVÄNDIGTVIS KOPPLAD TILL FÄRGEN PÅ DITT SKINN ***

Att samhällsnormer reflekteras i kultur är viktigt för många människor. Vissa blir till och med arga när normer inte respekteras. Något som är tämligen okontroversiellt är filmer där endast män har viktiga roller, förmodligen för att vi är ganska vana med det. Och inte minst, för att det idag finns en medvetenhet om detta, t.ex. genom Bechdeltestet. Har filmen två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om något annat än män? Då har filmen klarat testet. Det är ganska tydligt när man tittar på filmserien Stjärnornas krig att detta har kommit krypande. I slutet på 80-talet, när testet fortfarande var nytt, var filmbranschen ganska spretig. Det fanns både s.k. tuttkomedier på marknaden (typ "Hot dog", "Porky's" eller "Private school") och väldigt självmedvetna filmer om, av och med kvinnor (Allt från "Alien" och "Terminator" via "I de lugnaste vatten" och "Tjejen som"-filmerna, till "Mitt Afrika" och "De dimhöljda bergens gorillor"). Ingen blir upprörd av att filmer som kretsar kring män, där kvinnor - om de ens finns några i filmen - mest är objekt för att driva historien. Man uppskattar om filmen klarar Bechdeltestet, det är allt.


När det gäller övrig representation är det värre. Handikappade personer får fortfarande nöja sig att vara ett exotiskt inslag, typ "Rain Man". Färgen på rollfigurernas hud är däremot lite känsligare. Svenska tv-serier, filmer och till och med reklamfilmer, tar hänsyn till färg när roller ska besättas, och vilket hyfsat ny reklamfilm, spelfilm eller tv-serie du än väljer att titta på, är representationen god. Men det är inte nödvändigtvis så verkligheten ser ut. Utrikesfödda och deras barn är en minoritet i Sverige, och det är inget konstigt att t.ex. ett affärsmöte fortfarande är helvitt, normen om blandning till trots. När detta illustreras i kulturen, måste det finnas en negativ underton eller bära på budskapet om att det är onda människor som porträtteras. Att okommenterat låta rollfigurerna, goda som onda, vara vita är att passera en gräns.

Mångfalden i svensk film och reklamfilm är föredömlig. År 2021 var det mindre än hälften av alla reklamfilmer som endast hade vita rollfigurer och 10% som inte hade en enda vit karaktär. Inte illa för ett land där fler än 50% är vita, speciellt med tanke på att reklamfilm ofta har ett ganska lågt antal rollfigurer. Normen är alltså en blandning, och den normen bör man inte utmana, så som Staffantorps kommun mer eller mindre utstuderat gjorde 2019. Att utmana normer är bra, till en viss gräns! Omogna män är ett komiskt grepp som används, och där kan det fungera att rollfiguren är vit. T.ex. i en reklam för potatisgratäng skryter den vita familjefadern inför sin mor om att han gjort den själv, medan dottern lite pillemariskt utmanar påståendet. Jag tycker inte att representation som tar avstamp i hudfärg är särskilt viktigt, men jag respekterar den som tycker så. Och om jag skulle känna ett behov att få min hudfärg representerad, räcker det att gå till närmsta pub och ta en öl. Samtidigt så inser jag att det är ett privilegium att inte tycka att representation är viktigt, så därför har jag inga invändningar mot att vi blandar hudfärger hejvilt. Att inte bry sig om folks utseende är förvisso en antirasistisk princip, men det är förmodligen lätt att göra för den som har majoritetens färg på skinnet.

Vad man däremot inte kan säga är att "du som är vit inte kan förstå hur det är att vara diskriminerad", för den förmågan sitter inte i skinnet utan i huvudet. Ett ljust skinn säger precis ingenting om intresset och förmågan att ta del av andras vittnesmål. Det handlar om hur intresserad du är av andra människors perspektiv och hur kapabel du är att lyssna och förstå.

*** EN UPPVISNING I ATT INTE KUNNA HANTERA FRIHET ***

Skådespelaren Evin Ahmad har lämnat Twitter. Hennes aktivitet har mest handlat om normal kommunikation med sina fans, men i torsdags upptäckte hon politik. Först kom ett utspel om att det är orättvist att flyktingar från Ukraina får åka kollektivtrafik gratis, med en kommentar att hennes föräldrar borde ha haft ett ukrainskt pass när de flydde till Sverige från Syrien. Det gick inte att tolka på något annat sätt än att Sverige gjort för lite för att hjälpa syrianer, och att det därför sticker i ögonen på Ahmad att ukrainare nu får åka gratis buss.

Under torsdagskvällen kom ett offentligt uttalande från Ahmad om att hon inte bryr sig om att folk tycker att hon är korkad, på fredagsförmiddagen var inläggen borta och på eftermiddagen hade hon raderat sitt konto. Jag antar att det blir svårare att kommunicera med sina fans via en kanal om man använder samma kanal för att uttrycka politiska åsikter som väcker känslor. Det viktiga när det gäller åsikterna som uttrycks är inte hur förnuftiga de är, utan hur allmänheten reagerar på dem. Åtminstone i en värld där ordet är fritt.

Twitter är helt unik produkt, som de flesta inte ens kunde drömma om på 1980-talet. Vem som helst kan tilltala vem som helst, utan filter. Bara du underkastar dig vissa regler, kan du prata helt utan filter, till hela den fria världen. Alltså, åtminstone om du bor i en demokrati som Sverige, som inte kontrollerar eller blockerar tjänsten. Vad krävs för att kunna greppa en sådan frihet?

När jag växte upp, fanns inte denna möjlighet. För att bli hörd av en större mängd personer fick man skriva en insändare till sin landsortstidning, och den publicerades inte utan granskning, oftast inte alls. Om den publicerades så betydde det att den hade klarat en redaktionell granskning, och hela processen skedde utan att någon i någon annan del av landet hade någon aning om det. När möjligheten att göra hemsidor öppnade sig för vanliga människor i mitten på 1990-talet, levde vi redan i ett land som redan hade öppnat upp för omvärlden. I nittiotalets Sverige var det inte endast staten fick syssla radio och tv, vi hade redan fått importerade filmer på VHS, så att själv kunna göra sig hörd, var bara nästa naturliga steg.

Att förvalta denna nyvunna frihet med omsorg, var något självklart. Men den som, likt Evin Ahmad, är född i Stockholm år 1990, har aldrig upplevt något annat än denna frihet. Hon byggde inte detta, hon föddes in i det. Internetanslutningen var kommersialiserad när hon var liten, den smarta telefonen nådde marknaden när hon var tonåring, sociala medier har funnits i hela hennes vuxna liv. Utan att spekulera i vad som hände i hennes specifika fall, så kan jag vittna om att andra i hennes situation kan skriva saker som de vill ha sagt, utan en tanke på vad det ger för implikationer deras människosyn, i kanaler som de betraktar som lika naturliga som rinnande vatten och frisk luft. Man tror att man ventilerar sina tankar, men man publicerar i själva verket text för världen att läsa. För världen att reagera på.

Jag kommer aldrig få veta hur det var i detta fall, men sådant kan hända, och händer hela tiden.

Att förvalta denna fantastiska frihet är mycket svårt! Det visste vi att det skulle bli. Även harmlösa åsikter kan uppfattas som stötande om mottagaren av texten har en motsatt åsikt som en stark del av sin identitet. Sakangrepp kan uppfattas som påhopp om motståndaren inte håller med, personangrepp kan uppfattas som saklig argumentation av någon som håller med dig. Och framför allt, en person som tycker att hennes medmänniskor skulle ha kunnat göra mer för henne, kan bli arg av att ukrainska flyktingar inte behöver betala för att åka buss. Det var inte många månader sedan gnäll på Ukraina var något av det mest politiskt korrekta man kunde göra i Sverige, men det viktiga när man talar till folket är vad mottagaren uppfattar utifrån sin horisont, och idag står Sverige med Ukraina.

Det ska formellt vara konsekvensfritt att uttrycka sina åsikter. I ett fritt samhälle behöver man aldrig riskera att få sparken från jobbet för att man uttrycker kontroversiella åsikter. Men man får vara beredd på att publiken kan välja andra förebilder, och att de har samma möjlighet att prata på sociala medier som en själv. Och om Evin Ahmad talar sanning när hon säger att hon inte bryr sig att folk uttrycker att de tycker illa om henne, så är ingen skada skedd. Du kan vara kontroversiell även om du vill vårda din kommunikationskanal, men just uttryckandet av genuin missunnsamhet mot någon som är utsatt, kan påverka din publiks bild av dig åt det negativa hållet. Vem vet, utan detta politiska utspel kanske Evin Ahmad skulle fortsätta sin resa mot en gynnsam tvåvägsdialog med sina fans på just Twitter? Nu är vi tyvärr tillbaka till envägskommunikation från tv-rutan, och ett lysande tillfälle för frihetsskeptiker att återigen skylla på medborgarna.

Uppdatering 2022-03-06: Även public service-journalisten Elaf Ali är missnöjd med att ukrainare får busskort. Hon 4/3 skriver hon på Twitter: "Jag vet skillnaden på invasion och inbördeskrig. Men vad är skillnaden för de utsatta medborgarna? Och vad är skillnaden för SL? Varför får de med ukrainska pass åka gratis 2022 men inte de med syriska pass 2015?" - du kan inte känna dig älskad av ett folk som inte ger dig gratis busskort, den saken är säker.

*** LOGISKA GUDSBEVIS ***

Ett logiskt bevis kan göra ett falskt påstående, men ändå vara helt korrekt. Även om slutsatsen följer från premisserna, så kan slutsatsen övertolkas, premisserna i sig själva innehålla grundlösa antaganden, och så vidare. Så även om det som bevisas inte stämmer överens med verkligheten, så kan beviset ändå vara korrekt på ett logiskt plan, och det är detta som utmärker gudsbevis, alltså bevis som är framtagna för att leda guds existens i bevis.

Finjusteringsargumentet säger oss Universums nuvarande tillstånd, med all sin skönhet och komplexitet, inte kan ha tillkommit av en slump. Det kan vara sant, oavsett om gud finns eller inte. Om gud finns, kan finjusteringsargumentet vara sant även Universum har ett naturligt ursprung eller om någon annan än gud skapade det. Antagandet att det är en slump att Universum, i sitt nuvarande tillstånd, finns, är antingen sant eller falsk - det finns inget tredje alternativ. Men det betyder varken att det står mellan slumpen och gud, eller att det skulle vara 50% sannolikhet för det ena eller det andra. Modern vetenskap har lämnat både slumpen och övernaturligt ingripande bakom sig, och har istället siktet inställt på kosmologi.

Det biologiska argumentet säger oss att eftersom vi inte vet, så kan vi inte säga att livets uppkomst (abiogenesis) är resultatet av en naturlig process. Det stämmer - att vi inte vet, betyder att vi inte kan säga att det är en naturlig process. Det är inte helt utan anledning att man kallar "kunskapsluckornas gud" för ett felslut, för vet man inte, så vet man inte. Och innan vi ens har säkerställt om det alls finns några gudar, så begår man ett misstag om man bygger sin verklighetsuppfattning på deras existens.

Och vad värre är, försöker man använda fenomen som går alldeles utmärkt att förklara utan gudomligt ingripande, som något man vill applicera felslutet om "kunskapsluckornas gud" på. Typiskt kärleken.

Om...

Kontaktuppgifter, med mera, finns här.

Följ mig

Twitter Instagram
GitHub RSS

Public Service

Folkbildning om public service.